När Torekällbergets friluftsmuseum firar ”Jul på 1800-talet” i helgen får den gamla julbocken komma till heders igen.

– Det var ju julbocken som kom med gåvor på 1800-talet, säger Susanna Lovén, programansvarig.

Tidigare har man berättat om julbocken och visat en halmmask som finns på museet. Men nu får barnen för första gången träffa en livs levande julbock, gestaltad av Emil Andreasson från Södertälje teateramatörer. Med sig har han också Nina Ny Wesemeyer och Richard Wesemeyer från Jordnära kultur.

– Julbocken är rolig och livlig. Han finns ju också med i gamla lekar som blindbock och han har blivit romantiserad av Elsa Beskow, förklarar Richard Wesemeyer, som också är hobbyforskare.

Ökad popularitet

Han tror att intresset för julbocken är på uppåtgående. Den uppfattningen delar han med Matts Hildén, grundare av Kampförbundet för julbockens återinförande.

– Vi ser ett ökat intresse för julbocken, inte minst från julmarknader och liknande, säger Hildén.

Det var hans intresse för den medeltida julen som födde intresset för julbocken.

– Jag gillar tanken att julen inte bara ska vara köpcentrum och överflöd. Det är roligt med en paketutdelare som ger en sak, inte en lastpall med prylar, säger han.

Representerar djävulen

Men Jonas Engman, etnolog från Nordiska museet delar inte bilden att julbocken är i ropet igen.

– Det är nog ganska sällsynt med en julbock som gåvogivaren på julen. Jag kan inte se att julbocken kommer tillbaka, men jag hoppas det, det vore roligt. Han är en spännande figur, säger han.

Men julbocken har däremot varit, och är, populär i form av de halmbockar vi ställer under julgranen i jultid.

– De är en representation av djävulen. Så det är onskan vi ställer under granen, säger han.