Spridningen av filmerna har påverkat samtalet om ordningsmaktens våld, menar Leandro Schclarek Mulinari. Enligt honom har ord tidigare stått mot ord, men när filmer cirkulerar kan den enskilda göra en egen bedömning. Det enligt honom emellertid viktigt att ta i beaktning att filmerna sällan fångar ett helt händelseförlopp.

– Det som föranlett ett ingripande sker ofta innan det blir dramatiskt, och när man väl börjar filma har händelsen ofta redan hänt, säger han.

Saknas forskning i Sverige

Leandro Schclarek Mulinari menar att det saknas svensk forskning om den här typen av frågor, och att det i takt med att ordningsvakterna i offentliga utrymmen blir fler borde utredas i större grad.

– Vi kan anta att vi kommer få se fler sådana här filmer i framtiden, och då behöver vi förstå vad de betyder, säger han.

Enskilda motanmäls

SVT har tidigare rapporterat om Hamed Diakite som anmälde ordningsvakter efter ett ingripande. Att delar av händelseförloppet filmades och att flera personer blivit vittnen till händelsen såg Hamed som stark bevisning, men hans anmälan lades ner och istället ska ordningsvakternas anmälan om våldsamt motstånd nu tas upp i rätten.

Leandro Schclarek Mulinari, forskare i kriminologi vid Stockholms universitet, känner igen den här företeelsen.

– Ett mönster jag sett i min forskning är att människor som upplever sig blivit utsatta för våld av ordningsvakter ofta blir motanmälda för våld. De döms sällan, men det verkar vara en strategi för att balansera upp, säger han.

Hör varför dramatiska ingripanden filmas i klippet.