Rapporten visar bland annat att unga kvinnor (16 till 29 år) födda i Afrika och Asien har svårast att få jobb. Många upplever diskriminering från arbetsgivare, och kvinnor som bär slöja är särskilt utsatta.
Nu vill MUCF bland annat se en ökad medvetenhet om problemen för att skapa bättre förutsättningar för unga kvinnor som vill in på arbetsmarknaden. Bland annat genom mer forskning om vilka arbetsmarknadspolitiska insatser som fungerar för gruppen.
– De klarar sig många gånger bättre i sina studier, men trots de etablerar de sig inte på arbetsmarknaden, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.
Hon kallar utvecklingen för oroande – ser mer i videon.
Några slutsatser från rapporten
• Unga utrikes födda kvinnor har en svagare position på den svenska arbetsmarknaden jämfört med andra grupper av unga.
• Dessa kvinnor förvärvsarbetar i mindre utsträckning jämfört med män och inrikes födda kvinnor. Det är också vanligare bland utrikes födda kvinnor att ha låga inkomster (svag etableringsgrad).
• Unga utrikes födda kvinnor har eftergymnasial utbildning i högre utsträckning än utrikes och inrikes födda män, men har ändå en lägre sysselsättningsgrad än andra unga.
• Unga kvinnor är i högre utsträckning än unga män föräldralediga. Det är också betydligt vanligare bland utrikes födda kvinnor än bland inrikes födda kvinnor att vara föräldralediga.
• Utrikes födda diskrimineras av arbetsgivare när de söker jobb. Många i Sverige upplever diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, hudfärg och religion.
• Utrikes födda kvinnor möts av stereotypa uppfattningar när de får stöd i sitt jobbsökande. Stereotypa föreställningar gör att utrikes födda kvinnor inte får samma möjligheter att ta del av arbetsmarknadsnära insatser som utrikes födda män.
Källa: MUCF:s rapport ”Unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet. En analys av hinder och möjligheter”