Platser med rökförbud omfattar fler produkter än tobaksrökning, till exempel elektroniska cigaretter, vattenpipor och örtprodukter för rökning.

Rökförbudet utökas till att gälla vissa allmänna platser utomhus, till exempel uteserveringar, lekplatser och busshållsplatser.

Det införs tillståndsplikt för tobaksförsäljning. Den innebär att den som vill sälja tobak måste ansöka om tillstånd för detta. Kommunerna kommer sedan att göra en prövning likt den som görs vid serveringstillstånd.

Antalet portioner i en snusförpackning regleras i lag. Portionsförpackat snus enbart får säljas i förpackningar om minst 20.

Det införs regler om spårbarhets- och säkerhetsmärkning av tobaksvaror. Tobaksvaror ska förses med en unik identitetsmärkning som bland annat gör det möjligt att fastställa datum, plats för tillverkningen och leveransvägen.

Vems ansvar?

Ansvaret för att rökförbudet följs ligger på den som äger en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus – kort sagt den som har praktiska möjligheter att se till att bestämmelserna om rökförbud följs.

Skyltning och avvisning

Den som har ansvar för rökförbudet ska genom skyltning tydligt informera om förbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denna person avvisas. Bara poliser och ordningsvakter har dock rätt att avlägsna.

Tillsynsansvar

Kommunen har tillsynsansvar över de rökfria miljöerna. Folkhälsomyndigheten ansvarar för att ge kommunerna tillsynsvägledning om rökfria miljöer. Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet över de rökfria miljöerna. I den tillsynen ingår bl.a. att följa kommunernas verksamhet och biträda kommunerna med information och råd.

Källa: Regeringskansliet och Folkhälsomyndigheten