Flicka sitter bakom schackbräde i skolsal med torn och springare framför sig

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Sofia Durus och Klass 4a på Wasaskolan ska vara med i den stora tävlingen Schackfyran denna vecka. Se det dolda draget i slutet som vinner matchen mellan eleverna. Foto: SVT

Schackintresset fortsätter öka – Wasaskolan byter mattebok mot schackbräde

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler unga fastnar för schackbrädet. På Wasaskolan i Södertälje har årskurs fyra infört schack på schemat. Dels för att man ska delta i den klassiska turneringen Schackfyran, dels för att lärarna ser andra vinster.

– De behöver lära sig strategiskt tänkande, säger läraren Boris Mucic.

Intresset för schack ökar i landet, så också i länet. Enligt lokala föreningar samt Stockholms Schackförbund ser man en stadig ökning under en tioårsperiod.

– I länet har intresset ökat markant bland juniorer men även i åldersgruppen 20-40 år. Vi har en positiv utmaning i att möta intresset med att öka antalet ledare i våra klubbar, säger ordförande Karl Dingertz.

Anledningarna till att intresset ökat är flera.

– Efter pandemin har online-schacket exploderat och Sverige ligger enligt chess.com topp i världen i förhållande till sin population. Onlineschacket har också skapat ett behov av fysiskt schack för de nya målgrupperna, säger Karl Dingertz.

Världsturnering drar igång

En annan anledning kan också, enligt förbundet, vara den populära tv-serien Queens Gambit.

Nu i slutet på mars drar Schackfyran igång. Världens största schackturnering som spelas årligen. I Stockholm avgörs turneringen i Annexet vid Globenområdet med start den 21 mars.

Över 6 000 deltagare väntas delta i år, där olika klasser spelar mot varandra för att nå riksfinalen i Uppsala. En av klasserna är 4a på Wasaskolan.

Hör vad matteläraren Boris Mucic säger om deras satsning i klippet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.