Barn mår bäst när föräldrarna kan samarbeta och har en fungerande relation. Det hävdar Ulf Klingvall som arbetar som familjerådgivare i Eskilstuna.

LÄS MER: Så undviker du att hamna i en vårdnadstvist

– Som föräldrar är vi modeller för barnen. Om jag visar att jag inte kan samarbeta så kommer det att påverka barnen. Det bästa är om de får tillgång till båda sina föräldrar, säger han.

En fördubbling på tio år

En del av Ulf Klingvall och andra familjerådgivares jobb är att lotsa föräldrar som vill separera till ett bra avslut, så att uppslitande vårdnadstvister undviks. Men trots att familjerådgivning och samarbetssamtal förmedlas av samtliga kommuner i Sverige så är det allt fler vårdnadstvister som avgörs i domstol.

På tio år har antalet fördubblats, från 3247 år 2007 till 6324 under 2016.

En klassfråga

Annika Rejmer forskar om vårdnadstvister vid Uppsala universitet. Hon säger att drygt hälften av de vårdnadstvister som avgörs i domstolar mest är en formalitet. Det handlar om fall där den ene förälderna av olika skäl inte finns med i bilden. Den kvarvarande föräldern behöver då stämma om ensam vårdnad för att exempelvis kunna ordna med pass till barnen. Då går fallet till domstol trots att det inte finns någon motpart.

Den andra hälften handlar allt som oftast om betydligt mörkare historier.

– Vårdnadstvister är en klassfråga. Föräldrarna är generellt socialt och ekonomiskt utsatta. De mår mycket dåligt och det är vanligt med psykisk ohälsa, säger Annika Rejmer.

Enligt henne är förekommer det ofta våld i den typen av vårdnadstvister.

– I ungefär hälften av de högintensiva tvisterna är det pappor som slår mammor, säger hon.

Sämre skyddsnät

Johanna Schiratzki är professor vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm och forskar även hon om vårdnadstvister. Enligt henne kan en del av förklaringen till ökningen vara att hjälpen som erbjuds till utsatta föräldrar blivit mindre.

– En anledning som jag tror att man ska titta närmare på är att det generella skyddsnätet med förebyggande insatser för barnfamiljer har blivit svagare, säger hon.

Enligt Johanna Schiratzki är lagstiftningen som reglerar vårdnaden problematisk och leder i sig till att det blir konflikter.

– Har man delad vårdnad förväntas man vara överens om allt. Har man istället inte vårdnaden har man väldigt lite inflytande. Kanske kan man hitta en vårdnadsform som inte är så mycket ”antingen eller”, säger hon.