– Tidigare fanns det i princip inga växter här, säger Jenny Herbertsson, miljöstrateg och vattensamordnare i Katrineholms kommun.

Muddringsprojektet, som delvis har finansierats av EU, har skett på bara en liten del av sjön – på 10 hektar av den totala ytan på 1700 hektar. Men där det har utförts märks tydliga resultat.

– Det påverkar inte sjön i stort, men har en lokal påverkan, säger Jenny Herbertsson.

Vid lågflödesmuddring tas bara den yttersta delen av bottensedimentet bort. Projektet är ett försök att undersöka om botten blir bättre samtidigt om man kan använda sedimenten som sugs upp till gödning på åkermarker.

Projektet närmar sig sitt slut men Katrineholms kommun vill fortsätta.

– Det vore dumt att sluta nu när vi har en fungerande teknik som har tagit upp närmare 100 ton sediment, säger Jenny Herbertsson.

Stort internationellt intresse

Försöken i Öljaren har lockat närmare 100 studiebesök både nationellt och internationellt. Det är fler som är nyfikna på den här metoden att muddra och förbättra sjöbotten.

– Eftersom vi har utmaningen med övergödda sjöar och döda bottnar, så måste vi få fram fler metoder för att åtgärda problemet. Innan vi började med det här projektet fanns det inga växter på botten här, men nu finns det bättre förutsättningar för växter att etablera sig, säger Jenny Herbertsson.

Projektet i sin nuvarande form är delvis finansierat genom EU:s miljöprogram LIFE IF Rich Waters och i fortsättningen kommer det drivas vidare genom det lokala vattenvårdsprojektet LOVA och Katrineholms kommun med ca 2-3 miljoner kronor.

– Vi kommer att kunna köra i 1,5 år till, säger Jenny Herbertsson.

Gödningsmedel till åkrar

Det sediment som tagits upp torkas och analyseras för att se om det innehåller några skadliga ämnen. Sedan är det tänkt att massan ska användas som gödningsmedel på åkrar i närheten.

– Jag har tagit ett 30-tal prover på högen som ligger här och väntar på provsvar, säger Jenny Herbertsson.

Se bilderna från sjön och hör hur muddringen går till i klippet ovanför.