Familj utvisad till krigsdrabbat område

Uppdaterad
Publicerad

Familjen Cano utvisades till Armenien efter åtta år i Sverige. Nu fruktar dottern för den väpnade konflikt som brutit i grannområdet Nagorno Karabach.

– Jag kan inte förstå att de skickat oss till ett krig, säger hon över en mobiltelefon.

SVT Nyheter Sörmland har tidigare berättat om den yezidiska familjen Cano som efter åtta år i Vingåker utvisades till Armenien – ett land de säger att de saknar koppling till.

Nu har läget försvårats ytterligare sedan en segdragen konflikt åter blossat upp i området.

– De sa att de inte skulle skicka oss till ett land där det är krig, och nu är det krig, säger 16-åriga Leyla Cano via en lånad mobiltelefon på plats i Armenien.

Bor i risig barack

De senaste veckorna har Leyla, hennes mamma och bror Ali, 14, bott i en barack, som saknar både värme och vatten. Leyla menar att de ändå hade tur som träffade på en yezidisk man vid flygplatsen i Jerevan som kunde erbjuda dem tak över huvudet.

– Det var bara tur att vi pratade samma språk och kunde förstå varandra. Om det inte hade varit för honom hade vi dött, det är jag säker på, säger hon.

Förra helgen försvårades Leylas situation ytterligare.

Såg flera helikoptrar i luften

– Jag skulle gå och hämta vatten när jag såg flera militärhelikoptrar i luften. De flög lågt över oss. Dottern till den man som lånat oss baracken berättade att det blivit krig. Hon berättade att flera soldater dött, däribland flera yezidier, och vi började gråta, berättar Leyla.

Det var under förra helgen som den segdragna konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan åter blossade upp i utbrytarrepubliken Nagorno-Karabach. Gränsområdet, som grannstaterna strider om, ligger cirka 15 mil från den by Leyla numera bor i.

Situationen bedöms som mycket allvarlig eftersom Turkiet och Ryssland stöttar varsin sida i konflikten.

Nya strider rapporterade

Förra helgens strider bedöms ha varit de hårdaste på 20 år. Trots beslut om eldupphör i förra veckan, så rapporterades det så sent som i går om nya attacker och flera döda soldater i området.

De nya stridigheterna hade dock inte påverkat Migrationsverkets beslut att återsända familjen till Armenien. Det skriver myndigheten i ett mejl till SVT Nyheter Sörmland.

Anledningen är att krigshandlingarna äger rum inom ett begränsat område och inom en region som den svenska inte erkänt som en del av Armenien.

”Tvingar dem att äta”

Leylas bror och mamma har slutit sig i sig själva. De pratar knapphändigt och sover mestadels.

– Jag tvingar dem att äta. Jag frågar dem ibland om de vill gå ut och ta lite frisk luft, men de vill inte.

Leylas pappa var inte hemma när polisen kom för att verkställa utvisningsbeslutet den 26 februari och det är oklart var han befinner sig i dag.

Så nu får Leyla ensam sörja för familjen. Det är hon som ser till att mat inhandlas av de pengar som en grupp Vingåkersbor skickar till dem.

Canos öde engagerar många

Pengarna gör det möjligt för familjen att äta och köpa mediciner. Marie Karlsson, Leylas mentor på Slottsskolan, har engagerat sig i familjens öde:

– Det har gått sex veckor. Inga myndigheter bryr sig om dem. Och det kan ju inte vara möjligt att familjen ska leva med försörjning från Sverige, säger hon.

Familjen Cano har under hela asylprocessen hävdat att de härstammar från byn Mizgeft i norra Syrien. Där ska de, enligt föräldrarnas utsago, ha utsatts för trakasserier och påtryckningar för att konvertera till islam. Leylas farfar påstås ha blivit ihjälslagen och Leylas far torterad.

Migrationsverket tror dock inte på familjens berättelse. Myndighetens presschef, Fredrik Bengtsson, har tidigare sagt till SVT Nyheter Sörmland att Armenien inte skulle ta emot en familj som inte är deras medborgare.

Språktest pekade mot Armenien

Som stöd för sitt beslut hänvisar myndigheten bland annat till ett språktest som pekar ut Armenien som familjens rätta hemland.

Beslutet har överklagats, men inte heller Migrationsdomstolen har funnit något skäl att ifrågasätta de språkliga testerna, trots att familjen hävdat att de är felaktiga. Barnens situation, och deras långa vistelsetid i Sverige, bedömdes inte vara ett tillräckligt skäl att bevilja familjen uppehållstillstånd.  

Leyla själv säger dock att hon inte känner någon i det land hon utvisats till.

– Om vi kände någon här så skulle vi inte vara i den här situationen.

Motigt för engagerade

Migrationsverkets pressavdelning skriver i ett mejl till SVT Nyheter Sörmland att myndigheten har fått bekräftelse på att familjen är medborgare i Armenien.

Man skriver även att ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft inte kan överklagas. Och det har, enligt myndigheten, aldrig inträffat att en person som blivit utvisad återvänt och fått asyl i Sverige.

Marie Karlsson och de Vingåkersbor som kämpar för familjen känner att läget är mycket tungt.

– De får ingen myndighetshjälp i Armenien. Det har gått sex veckor och läget känns förtvivlat, säger hon.

– Jag vill bara att Leyla och Ali ska komma tillbaka och få en framtid som alla andra elever här på skolan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.