Det råder lärarbrist i landet. Orsaken är bland annat stora pensionsavgångar och växande elevkullar.
Men lärarbristen är inte generell. Inom vissa ämnen utbildas för få studenter, medan det inom andra examineras för många.
Dit hör exempelvis svenska, samhällsvetenskap och historia. Till bristämnena räknas bland annat matematik och naturvetenskap.
Den ojämna fördelningen på lärarutbildningarna har belysts i en rapport av Riksrevisionen.
Läs mer: Så ser lärarbristen ut i din kommun
Alltför få sökande
Enligt Skolverkets prognoser skulle det behöva examineras 1000 mattelärare varje år.
Behovet väntas öka ytterligare efter att riksdagen i juni beslutade att öka matematikundervisningen på mellanstadiet.
Men när höstterminen startade hade endast 426 lärare antagits på landets lärarutbildningar i matematik, enligt siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR).
Ingen av dem finns på Mälardalens högskola. Där har man i stället beslutat att ställa in två lärarprogram med inriktning matematik som skulle ha startat i höst.
Många klarar inte studierna
– Tyvärr. Det är helt enkelt för få sökande. Vi har även tidigare fått ställa in dessa utbildningar, säger Pia Lindberg, chef på akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
Och enligt Lindberg kan de studenter som antagits till den 4 till 5 år långa mattelärarutbildningen ibland själva ha svårt att nå godkänd nivå i matematik.
– Vi kan se att det är det är många som inte klarar av sina studier, och vi gör vad vi kan för att försöka hjälpa dem, säger hon.
Behovet av mattelärare ökar
På Mälardalens högskola tror man att yrket sällan är ett förstahandsval för de elever som är starka i ämnet.
– Elever som är duktiga i matematik, som har det som intresse, har en stor arbetsmarknad att välja på; läkare, ingenjör och arkitekt exempelvis, säger Pia Lindberg.
Läraryrket omgärdades av högre status när Leif Sköldberg, rektor på Rinmangymnasiet i Eskilstuna, utexaminerades som mattelärare i mitten av 1980-talet.
– Då var det svårt att komma in på lärarutbildningen, och ännu svårare var det några år innan jag började studera, säger Sköldberg.
Läs mer: ”Lönen är väl det negativa med yrket
Allt fler undervisar utan behörighet
En konsekvens av lärarbristen i länet är att allt fler obehöriga lärare undervisar elever i länets skolor, såväl i matematik som i andra ämnen.
Läs mer: Fler obehöriga i lärarkrisens spår
– Det riskerar förstås att försämra elevernas kunskaper i matematik från en redan ganska låg nivå, säger Leif Sköldberg.
Löneläget i Sörmland och grannlänen
Medellön november 2015
avser medlemmar i både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund
Södermanlands län
Förskolan: 28 100
Grundskolan: 30 600
Gymnasiet: 32 900
Stockholms län
Förskolan: 31 300
Grundskolan: 34 100
Gymnasiet: 35 800
Östergötlands län
Förskolan: 27 400
Grundskolan: 30 200
Gymnasiet: 33 400
Örebro län
Förskolan: 27 400
Grundskolan: 30 100
Gymnasiet: 32 400
Västmanlands län
Förskolan: 27 500
Grundskolan: 30 400
Gymnasiet: 32 800
Riket
Förskolan: 28 400
Grundskolan: 31 200
Gymnasiet: 33 500
Källa: Lärarförbundet