Ett ströjobb här och en provanställning där. Marleen Algalo försökte, men fick sällan in mer än en tå på arbetsmarknaden. Men efter ett par månaders individanpassat stöd och språkträning har utsikterna ljusnat.
Sedan aktivitetsplikten infördes förra året har antalet personer med försörjningsstöd minskat med drygt 300 personer, och bidragsutbetalningarna har minskat. Fram till juli i år gick de ned med nästan 11 miljoner kronor jämfört med samma period förra året.
Detta trots att det blev färre personer än vad kommunen räknat med som till slut omfattades av aktivitetsplikten.
– Det var inte alls de volymer vi hoppades på från början, säger Malin Skoglund, områdeschef på socialförvaltningen i Eskilstuna.
I klippet ovan berättar Marleen Algalo om sin kamp för att få ett jobb.
Så funGERar aktivitetsplikten
Kommunen utreder om en person som får försörjningsstöd kan inkluderas i aktivitetsplikten. Om så är fallet erbjuds individen att delta i aktiviteter 25–30 timmar varje vecka. Aktiviteterna skräddarsys för att passa varje person. Det kan handla om kurser för att lära sig hantera datorer och digitala funktioner som bank-ID. Det kan vara praktik eller studier. Ofta handlar det om språkfrämjande insatser, som till exempel att delta i ett språkkafé varje dag. Kommunens jobbvägledare hjälper också individerna med det faktiska jobbsökandet.
Aktivitetsplikten är också tänkt att bidra till att personen och dess familj får nya vardagsrutiner som att lämna på förskolan, ta med matlåda, passa tider och liknande, för att övergången till ett arbetsliv inte ska bli lika drastisk.
Att inte följa planeringen kan innebära konsekvenser för försörjningsstödet.
