– När barnet är sex till åtta veckor ställer vi frågan, just nu till mammorna: ”Har du någon gång i livet varit med om våld i en nära relation?”, förklarar Ulrika Lindskog, distriktssköterska på familjecentralen i Skiftinge.

Det speciella med metoden är att man ställer frågan till alla – inte bara när man fått indikationer på att det förekommer våld.

– Om inte vi ställer frågan – vem gör det då? Vi bygger upp en relation eftersom vi träffar familjerna ofta, särskilt under det första året, säger hon.

Frågor som sår ett frö

Hittills är det ingen som direkt medgett att det förekommer våld i familjen. Men frågorna har sått ett frö, och visat att det finns hjälp att få. Och det har gett resultat över tid.

– Vi har haft ett flertal sedan 2012 som kommit tillbaka och sökt upp oss senare, och berättat att ”ja, det pågår faktiskt våld i mitt hem just nu”, berättar hon.

Hjälpen finns nära

När våld i familjen uppdagas finns hjälpen bara några steg bort i samma korridor. För på familjecentralen finns också en familjevägledare anställd av socialtjänsten, som arbetar med att ge stöd till familjerna, och som finns med genom hela hjälpprocessen, från orosanmälan till stödinsatser.

– Min erfarenhet är att det skapar ett lugn att veta att det finns någon som följer med, i stället för att jag bara hänvisar familjen vidare, förklarar Helena Blomberg, familjevägledare i Skiftinge.

Flera barnavårdscentraler vill ta efter

Nu ska arbetsmetoden få spridning i länet.

– Det är jättespännande. Vi startar ett pilotprojekt i maj och då har vi ett antal barnavårdscentraler i länet som anmält intresse, berättar Ulrika Lindskog.