När nya byggnader ska uppföras och när rör i gatan ska lagas – ja nästan vid alla större infrastrukturprojekt – behöver man frakta bort jord som blir över eller är för lerig för att utgöra en stabil grund. Tusentals ton med blöt lera behöver någonstans att ta vägen. Det är ett problem som många kommuner har.

– Och det är inte så lätt att hitta platser att lägga massorna, särskilt inte de som är så blöta att de rinner, säger Kent Briby, återvinningschef på Esem, Eskilstuna Strängnäs energi och miljö.

Dyrt att frakta

Det är kostsamt att sitta och köra dem till andra kommuner, och det är därför som Esem ville anlägga en egen deponi.

Grustaget i Åsbymon utanför Eskilstuna hade kunnat bli en bra plats, ansåg Esem. Den stora gropen skulle i så fall ha tätats och fyllts upp med lera under 10–15 års tid och sedan täckts med samma typ av grus som finns i den omgivande naturen.

Skulle lösa två problem

Samtidigt som man blev av med de oönskade massorna hade man löst ett annat problem.

– Det här gamla grustaget är ett hål i naturen som det hade varit bra att återställa, säger Kent Briby.

I klippet ovan berättar Kent Briby, återvinningschef på Esem, om de grusade planerna och vad som händer i stället.

Det var Naturskyddsföreningen som överklagade beslutet om tillståndet för deponin. Anledningen var en oro för att föroreningar skulle följa med från jordmassorna och läcka från deponin ut i grundvattnet.

Oro för grundvattnet

Och mark- och miljööverdomstolen höll med om att det inte gick att garantera att något sådant inte skulle hända.

– Vi ser det som en enorm seger för miljön och grundvattnet, säger Edina Várnagy, ordförande för föreningen i Eskilstuna.

Att återställa åsen tycker hon är underordnat att skydda grundvattnet.

– Man får inte äventyra kvaliteten på grundvattnet, och det höll rättsinstanserna med om. Att fylla en ås med deponimassor är inte heller ett önskvärt sätt att återställa en ås på, det är inte så den har sett ut från början, säger hon.