Det var i april förra året som ett mindre flygplan kraschlandade på Skavsta efter start. I planet satt en elev och en instruktör. Motorn stannade på ungefär 500 fots höjd, varpå instruktören tog kontrollen över flygplanet. Båda klarade sig utan allvarliga skador men flygplanets ena vinge bröts av och nospartiet lossnade från flygplanskroppen.

Svår sväng – på låg höjd

Nu visar en analys från Statens haverikommission att flygplansmotorn stannade efter att planet hade lyft. Piloten genomförde då en 180-graders sväng, en så kallad ”omöjlig sväng”, vilket, tillsammans med motorhaveriet, ledde till kraschen. Enligt analysen ska den ”omöjliga svängen” genomföras på god höjd. Om manövern utförs i ett flygplan som plötsligt tappat energin och flyger lågt kan svängen förvandla en svår situation till en tragisk händelse, enligt analysen.

Under skolflygningen över Skavsta hade flygplanet låg höjd samtidigt som piloten saknade tillräckligt med kunskap om och erfarenhet av att genomföra den ”omöjliga svängen”, skriver haverikommissionen.

Enligt analysen hade skolan rutiner för att vid motorhaverier på låg höjd försöka landa rakt fram, eller högst avvika 30 grader åt något håll. Det upplevde dock instruktören vara omöjligt.

Brister i utbildningen

Statens haverikommission konstaterar även att flygskolan genom säkerhetsledningssystemet inte identifierat riskerna som kan uppstå vid motorbortfall på låg höjd. En orsak till det är att Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, EASA, inte beskriver i sitt regelverk hur träningen bör utföras vid motorbortfall efter start.

Flygskolan gick vid tillfället under namnet Skies, senare Tellus. I höstas beslutade Transportstyrelsen att skolans tillstånd inte längre får gälla för flera bärande delar i de mest omfattande utbildningarna som skolan ger. Detta då Transportstyrelsen fann allvarliga brister i skolans utbildningsmaterial.