– Det vi kan se är att polisen inte har lagt särskilt mycket tid på det här arbetet, säger Anna Hansson, enhetschef på Brottsförebyggande rådet (Brå).

Brå har på uppdrag av Polismyndigheten tittat på hur polisen arbetar med medborgarlöften i fyra olika områden i landet. Sen polisens omorganisation 2015 så har varje kommun ett eget medborgarlöfte som tas fram i samarbete med kommunen och lokala aktörer.

Få känner till löftena

Tanken är att löftena ska bestå av viktiga frågor som medborgare lyft fram. Men Brås undersökning visar att bara runt en fjärdedel av de tillfrågade känner till vad ett medborgarlöfte egentligen är.

– Det handlar om att bygga ett förtroende hos medborgarna för polisen och då måste man jobba för att de ska känna till det här, säger hon.

”Vi gör det vi kan”

Medborgarlöftena skrivs i början av året och utvärderas vid tre tillfällen under året. Polisen själva menar att man gör vad man kan utifrån de resurser man har.

–  Vi gör det vi kan utifrån våra förutsättningar men sen gäller det också att kommunen också tar sitt ansvar, det är inte bara en polisiär fråga, säger Dennis Ejdvinsson, kommunpolis i Katrineholm.

Där var ett av löftena att polisen skulle synas mer i centrumområdet där många ungdomar rör sig. Och polisen menar att man har ökat sin närvaro.

– Vi är på plats där ungdomar hänger och där det finns risk för kriminalitet, säger han.

Knarkhundar ska söka igenom skolor

Ett annat löfte som polisen i Katrineholm hade var att försöka motverka narkotikaanvändningen bland Katrineholms skolungdomar.

I medborgarlöftet för 2019 så ingår bland annat att skolor i Katrineholm och i Flen ska regelbundet genomsökas av knarkhundar.