Kommunikationen mellan familjerna är en utmaning då mormor bara kan ukrainska och sonen är autistisk.

– Det blir en blandning mellan svenska, engelska, ukrainska, kroppsspråk och översättningsappar, säger Ingela Molin.

Natasha jobbar i Nyköpings kommun som personlig assistent, något som hon även jobbade med hemma i Kiev.

– Min son är autistisk, och jag behöver tid med honom och samtidigt behöver jag jobba. Jag jobbar deltid, eftersom min son bara går i särskolan i tre timmar. Sedan måste jag vara hemma med honom, säger hon.

Huset fullt

I källaren bor nu Natasha och Zhenja medan mormor Tania får bo på markplan. Ingela, hennes man och två barn bor på övervåningen. Ingelas föräldradagar blev inte som hon trodde.

– Istället för författarkurs och möbelrenoveringar blev det många möten med Migrationsverket, Skatteverket och Nyköpings kommun, säger hon.

En tillfällighet

Att det blev Sverige som Natasha och hennes familj hamnade i är en slump.

– När bomberna föll över Kiev och vi flydde var det en volontär som nämnde Sverige, säger hon.

Det här är andra gången som Natasha flyr, första gången var när de flydde från staden Gorlovka i Donetsregionen.

– Hennes man dog i kriget 2014 och Natasha har fått dragit det här en gång tidigare själv och nu gör hon det igen. Hon gör allt för sin son, för att han ska få ett bra liv, säger Ingela Molin.

I videon ovanför får du följa med in i den nya vardagen för de två familjerna i huset i Nyköping