Siffrorna, som kommer från Socialstyrelsen, visar andelen bristningar grad tre och fyra, vilka är de svåraste formerna. De kallas också sfinkterrupturer eftersom de innebär att kvinnan spricker ända in i ändtarmsmusklerna, sfinktrarna, när hon föder barn.
Drabbade kvinnor kan ha svårt att hålla tätt när de behöver gå på toaletten, men även påverkas i sexlivet.
Under perioden 2016–2020 drabbades 417 kvinnor, motsvarande 3,3 procent av de födande i Sörmland, av en grad tre eller fyra-bristning. Det är den högsta siffran i landet och Sörmland delar den bottenplaceringen i Sverige med Region Stockholm.
Ökad risk oavsett riskfaktorer
Uppdrag granskning har låtit göra en analys av Socialstyrelsens siffror från 2016 till 2020. I den tar man bland annat hänsyn till kvinnornas vikt, om de är förstföderskor, hur gamla de är och om de röker.
– De här faktorerna de spelar alla roll i risken för sfinkterruptur. Men även om man tar hänsyn till dem så ser vi fortfarande att det är rejäl skillnad. Skillnaderna minskar något, men de kvarstår, säger Karin Källén, professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet.
Lever begränsat
Efter en efterlysning på sociala medier har SVT Nyheter Sörmland pratat med ett tiotal kvinnor som fått svåra bristningar när de fött barn, de berättar att de fortfarande lever begränsat flera år efter sin förlossning.
Hör regionstyrelsens ordförande Monica Johansson (S), reagera på detta och svara på varför det ser ut som det gör i Sörmland i klippet ovan.
Bristningar grad 3 och 4
De allvarligaste bristningarna kallas också sfinkterruptur eller sfinkterbristning. Sfinkterbristning grad 3 innebär att ändtarmsmusklerna brister vid förlossningen. Sfinkterbristning grad 4 innebär att både ändtarmsmusklerna och tarmväggen brister.
Från 2016 till och med 2020 fick i genomsnitt 2,7 procent av alla kvinnor som födde vaginalt i Sverige en bristning grad 3 eller 4. För förstföderskor är risken något högre. Under samma period fick i genomsnitt 4,8 procent av alla förstföderskor som födde vaginalt en svår bristning.
Källa: Eva Uustal, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, bäckenbottenutbildning.se, Medicinska födelseregistret
