Nyköpingsmodellen skulle motverka segregationen på skolan – siffrorna visar något annat

Uppdaterad
Publicerad

Barn med utländsk bakgrund är överrepresenterade i kommunala högstadiet och barn med svensk bakgrund är överrepresenterade i friskolorna. Åtta år efter att Nyköpingsmodellen togs i bruk är stadens högstadieskolor fortfarande segregerade.

En blocköverskridande överenskommelse ledde till att Nyköpings kommun skapade en modell för högstadiet som innebar att de fyra tidigare högstadieskolorna lades ner och istället bildade man en stor organisation med två skolbyggnader, Alpha och Omega. Målet var att bryta segregation och samla elever från hela Nyköping.

Glappet ökar

Men segregationen är alltjämt tydlig – och den ökar. På Nyköpings högstadium har 37 procent av eleverna utländsk bakgrund, men på de andra större skolorna med högstadium, friskolorna Kunskapsskolan och Enskilda grundskolan är motsvarande siffra tio respektive nio procent.

Följ dina lokala nyheter om valet i Sörmland

Totalt sett var det 24 procent av barnen i Nyköpings samtliga grundskolor som hade utländsk bakgrund förra året. 2010 var motsvarande siffra 14 procent. En ökning med 10 procentenheter på elva år.

Under samma tidsperiod har andelen barn med utländsk bakgrund inom de kommunala grundskolorna ökat från 15 procent till 30, medan det inom friskolorna totalt sett ökat från sju till tolv procent.

Det innebär alltså att närmare var tredje elev i kommunal grundskola i Nyköping har utländsk bakgrund i dag, i friskolorna är det snarare var tionde.

Vill se ändring i kösystem

Anci Stierna som är grundskolans chef i Nyköping har en klar uppfattning om vad som behöver göras för att bromsa skolsegregationen.

– Kösystemet behöver förändras så att fler har möjlighet att söka in till friskolor, säger hon.

Samtidigt har det varit en följetong i media den senaste tiden som handlat om stökigheter på den kommunala högstadieskolan. I april drabbades sex elever när en större smällare kastades i matkön på Alpha. Föräldrar SVT pratat med säger att de upplever att skolan är för stor och för otrygg för deras barn. Men Anci Stierna har en annan syn på saken.

– Vi ligger på cirka 500 elever i respektive skolbyggnad, det är för mig inte en stor skola. Jag tror inte att man som förälder är helt insatt i hur det ser ut. Och utöver det skulle jag önska att den mörka massmediala bild som målas upp och som vårdnadshavare får. Allt det goda som faktiskt sker här syns och hörs inte på samma sätt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Följ dina lokala nyheter om valet i Sörmland

Mer i ämnet