Allt fler i Sverige drabbas av cancer, samtidigt som fler överlever sin sjukdom. Men medan vården blir bättre på att bota sjukdomen hänger eftervården inte med.
– Under själva behandlingen ligger fokus på att överleva. Men när behandlingen är slut skiftar fokus plötsligt till att börja leva, och då uppstår nya problem som man inte har förväntat sig, säger Ante Nordqvist, som är medlemsansvarig på stödorganisationen Ung Cancer.
Det kan exempelvis handla om rädsla för återfall, depression eller att man drabbats av kronisk trötthet, menar han.
Landstingen bör erbjuda hjälp
Alla som drabbas av cancer bör få individuell rehabilitering, enligt nationella riktlinjer för en jämlik cancervård. Men sjukvården har inte kommit särskilt långt.
– Vi skulle vilja att alla patienter erbjuds en individanpassad rehabilitering. Någon kommer få träffa en psykolog, någon annan kommer behöva träffa en arbetsterapeut eller en dietist, säger Ante Nordqvist.
Erbjöds bara medicin
Caroline Sarendal drabbades av en hjärntumör när hon var 28 år och bar på sitt första barn. Hon erbjöds antidepressiva läkemedel när hon i själva verket behövde få både psykiskt och fysiskt stöd.
– Jag skulle ha velat få frågan vad jag behövde få hjälp med, oavsett om det handlar om samtal eller aktiviteter.
”Tar längre tid att komma tillbaka”
Enligt en undersökning bland Ung Cancers medlemmar erbjuds bara tre av tio cancerdrabbade fysisk rehabilitering. Psykiskt stöd erbjuds sex av tio.
– Konsekvenserna blir att man mår mycket sämre och att det tar längre tid att komma tillbaka till sina studier eller arbete. Det blir ett problem för hela samhället, säger Ante Nordqvist.