Carina Metzner är ordförande i Svensk geriatrisk förening. Hon möter många äldre som kommer från akutmottagningarna och upprörs över att så många far illa där, det skriver Svenska Dagbladet.

– De är oftast ensamma och inskickade till akuten av hemtjänsten som ringt efter en ambulans. De är trötta, oroliga och förvirrade och ska samtidigt göra sin röst hörd bland alla andra, trots att de är medtagna och sköra, säger Carina Metzner till SvD.

Allt längre väntetider

Sedan 2010 har väntetiderna blivit allt längre. År 2010 fick 63 procent av de som är över 80 år vänta mindre än fyra timmar. Sex år senare är siffran nere på 47 procent i Stockholm. 

Tittar man på Karolinska i Huddinge och på Södersjukhuset fick bara 30% hjälp inom maxväntetiden och fem av sju sjukhus visar en nedåtgående trend vad gäller väntetiderna.

”De flesta behöver inte akutens resurser”

Svårigheterna med att klara vårdgarantin beror, enligt sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött (M), på befolkningsökningen, att folk lever mycket längre och därför behöver vård flera gånger under livet. Hon menar att patienterna måste gå till rätt ställe.

– Det är inte bra att vara gammal och ligga och vänta på akuten. De flesta behöver inte akutens resurser, de behöver ta prover och röntgas och en läkare som tittar på dem. Och en geriatriker som kan se att de har rätt mediciner. Nu bygger vi ut geriatriken, den avancerade hemsjukvården och senare i år får vi fyra närakuter, säger Marie Ljungberg Schött (M) .