Bland andra deltog statsminister Fredrik Reinfeldt och de tre baltiska premiärministrarna.
Reinfeldt påminde om att det finns mörka kapitel i Sveriges historia och att Sverige under årtionden inte ens betraktade Baltikum som ockuperat.
Hedersskuld
-Sverige har en hedersskuld till Estland, Lettland och Litauen. Vi är skyldiga de baltiska folken att minnas det förflutna och bygga en gemensam framtid, sade Reinfeldt.
Någon kritik mot att Sverige varit för passivt mot Sovjetunionen hördes dock inte från de baltiska premiärministrarna. De tackade för det stöd deras länder fått från Sverige och svenskarna.
Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis uppgav att de svenska diplomaterna hörde till de mest aktiva när frihetskampen var som intensivast i början på 1990-talet.
Tackade svenskarna
Estlands premiärminister Andrus Ansip påminde om att Sverige under årtionden var det naturliga landet att välja för de tusentals estniska familjer som gick i exil.
-Kära svenskar! Jag vill tacka er alla för att ni erbjudit ett gott hem åt våra landsmän och stått upp för friheten, sade han på svenska.
Firandet på Norrmalmstorg i centrala Stockholm var utformat på samma sätt som de 79 så kallade måndagsmöten som hölls till stöd för de baltiska folken under 1990 och 1991.
TT
Frihetskamp och måndagsmöten
• Sverige erkände de baltiska staterna den 27 augusti 1991.
• Estland och Lettland deklarerade sin självständighet den 20 respektive 21 augusti. Litauen förklarade sig självständigt året innan.
• Under frigörelsekampen hölls 79 stödmöten på Norrmalmstorg på måndagar mellan mars 1990 och september 1991.
• De baltiska staterna var under sovjetiskt styre från 1944 till hösten 1991.
• De ockuperades av Sovjet 1940 och av Nazityskland 1941.
• Estland, Lettland och Litauen förklarade sig självständiga första gången 1918.
Källa: UD.