Minus 25 grader kallt är det inne naturhistoriska riksmuseets ”frysarkiv” – eller som intendenten Sara Danielsson beskriver det:

– Ett bibliotek för miljöförhållanden som har varit.

Här inne ligger 60 år av information om miljögifter sparat i nedfrysta djur – som de samlat på sig under sin livstid.

Spelar viktig roll för svensk miljöövervakning

På 1950-talet minskade antalet uttrar, sälar och havsörnar dramatiskt. Det skulle visa sig att kemikalierna DDT och PCB låg bakom förändringarna.

DDT förbjöds på 70-talet och PCB reglerades strax därefter.

Bestånden av arterna har sedan dess återhämtat sig – mycket tack vare miljöbevakningen, med sitt frusna hjärta här. Under Naturhistoriska riksmuseet.

En försäkring för framtiden

För miljögiftsforskningen är miljöprovbanken viktig. Särskilt när det dyker upp nya gifter på kartan. Då kan man gå tillbaka till miljöprovbanken för att se hur länge giftet funnits i naturen.

– Det är som en guldgruva, säger Sara Danielsson, intendent på Naturhistoriska riksmuseet

Fullt i frysen

Som det ser ut nu har museet utrymme i sin budget med fortsatt arkivering för 2025 – men om ett år kommer frysarna vara fulla.

– Vi hoppas att vi får en lösning på det här och ett nytt ställe att samla våra prover på, säger Sara Danielsson och fortsätter:

– Alternativet är ju att vi blir tvungna att rensa ut massa värdefulla prover.

Se Sara Danielsson plocka fram det äldsta fyndet i banken – björnfett från en påkörd björn.