Från 2010 till 2023 har antalet sjukskrivningar med utmattningssyndrom ökat med över 600 procent, enligt siffror från Försäkringskassan. 2023 var 75 procent av de drabbade kvinnor.
Samtidigt saknas det forskning om vilka behandlingsmetoder som faktiskt fungerar. Det konstaterar myndigheten SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som utvärderar sjukvårdens metoder. Flera forskare som SVT pratat med bekräftar bilden.
– Det finns inga evidensbaserade behandlingar, även om det finns en del KBT-behandlingar som visar lovande resultat. Det finns heller inga etablerade teoretiska modeller för hur vi ska förstå det här, säger psykologen Jakob Clason van de Leur som nyligen doktorerat i ämnet.
Han berättar att det här är ett globalt problem som delvis kan förklaras med att vården inte har rätt modeller för att hantera stress- och arbetsrelaterad ohälsa, som är ett relativt nytt problem i västvärlden.
Varierar runt om i landet
Utmattningssyndrom behandlas ofta med psykoterapi såsom KBT men även genom avslappningsövningar, yoga, antidepressiva läkemedel och trädgårdsterapi. Behandlingarna varierar mellan olika mottagningar runt om i landet, vilket leder till en osäkerhet för patienterna.
– Vissa får ingen behandling alls, andra får väldigt förenklade behandlingar. Många uppmuntras gå hem och tänka på sin återhämtning. Andra får väldigt omfattande behandlingar. Många blir nog hjälpta, men man lägger väldigt stora resurser på några patienter utan att det finns någon vetenskaplig grund, säger Jacob Clason van de Leur.
Försöker ta fram nya behandlingar
Flera forskningsprojekt försöker nu ta fram effektivare metoder. Tidigare har patienter främst uppmanats vila – men nu försöker man hitta nya sätt att hantera stress.
– Jag och många forskare tänker att vi behöver ta ett kliv tillbaka och utvärdera och fundera över nya metoder.
Kritisk mot vården
För ett år sedan kraschade allt för personliga tränaren Daniella Westerdahl i Stockholm. Hon fick diagnosen utmattningssyndrom efter att först ha blivit feldiagnostiserad med depression. Idag är hon kritisk till att hon inte fick rätt hjälp.
– Om jag hade fått bättre hjälp från första början så hade jag kanske inte varit lika dålig fortfarande, säger hon.
Hör henne berätta i videon ovan.
UTMATTNINGSSYNDROM
Utmattningssyndrom är en sjukdom som följer av långvarig stress och för lite återhämtning under minst ett halvår. Det kallades tidigare för utbrändhet eller utmattningsdepression.
Diagnosen utmärks av en kraftig trötthet och kognitiv nedsättning. Den som är sjuk glömmer lätt saker och har svårt att koncentrera sig. Man kan få ångest, bli lättirriterad och känslig för ljud. Utmattningssyndrom kan även ge fysiska besvär som hjärtklappning, yrsel och värk. En del får även en depression.
Återhämtningen tar olika lång tid, men för många kan det ta lång tid. Ibland behövs en sjukskrivning. Behandlingen innehåller ofta olika delar som samtal, KBT, fysioterapi, andningsövningar eller läkemedel.
Anledningen till stress varierar men det kan bero på höga krav på arbetet i kombination med små möjligheter att påverka sin situation, krav hemma, höga krav på prestation, mobbing och kränkande särbehandling, svårigheter i privatlivet.
Källa: 1177
