De flesta kommuner lägger undan extra pengar – en buffert – som gör att de klarar av oförutsedda utgifter. Det har inte Danderyd gjort.

– Att en kommun inte har någon buffert alls är ovanligt. Utan buffert blir det ekonomiska problem när till exempel bristen på lärare och sjuksköterskor pressar upp lönekostnaderna, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kortsiktiga inkomster

I kommunens budget har dessutom löpande kostnader för t ex vård, skola och omsorg delvis finansierats med pengar som kommunen fått in genom att sälja av mark – engångsintäkter som inte bygger en långsiktigt hållbar ekonomi.

– När markpriserna går ner eller när det inte finns mer mark att sälja blir det ju hål i kassan, säger Annika Wallenskog.

”Robin Hood-skatten”

Danderydsborna tjänar i snitt mest i landet och kommunen har därför den högsta skattekraften av alla i hela Sverige. Ändå räcker inte pengarna – kommunen har nu ett budgetunderskott på 80 miljoner kronor.

Men Danderyd betalar ju faktiskt mest av alla till den så kallade Robin Hood-skatten (kommunala utjämningssystemet), där rika kommuner bidrar med pengar till de som är fattigare?

– Ja, när det gäller inkomstutjämningen så stämmer det att Danderyd betalar in mycket pengar på grund av att Danderydsborna har högre inkomster än invånarna i den genomsnittliga kommunen. Men Danderyd får faktiskt också pengar från kostnadsutjämningssystemet på grund av sin befolkningsstruktur med många äldre. Men kommunledningen får en prognos på hur stora summor det rör sig om, så de siffrorna är redan kända när politikerna gör sin budget.

I videon hörs SKLs chefsekonom om Danderyds ekonomiska situation.