Svenska palliativregistret har som mål att förbättra vården i livets slutskede. I det arbetet ingår bland annat att föra statistik över hur många äldre som dör på landets särskilda boenden.
Under coronapandemin har en dramatisk ökning av dödsfall rapporterats in.
”Inte bedömts vara betjänta av sjukhusvård”
Från Stockholms län rapporterades 784 dödsfall in i april i år jämfört med 270 under samma månad ifjol – en ökning med 190 procent. Enligt Staffan Lundström, som är forskningsansvarig på Svenska palliativregistret, har fler äldre personer bedömts som döende av läkarkåren.
– De har bedömts inte vara betjänta av sjukhusvård utan att de ska stanna kvar på det särskilda boendet, säger han.
Om en person på ett SÄBO bedöms vara i behov av palliativ vård skickas den i regel inte till sjukhus utan får stanna kvar på boendet där lindrande behandling sätts in – vård i livets slutskede.
Tror du att samtliga av bedömningarna gjorts på rätt sätt?
– Jag tror att det är betydligt färre som besökts och bedömts ”live” som du och jag står och pratar nu, säger Staffan Lundström.
Ökning av dödsfall i hela landet
Omkring 75 procent av alla som dör på särskilda boenden i Sverige rapporteras in till Svenska palliativregistret. Siffrorna säger dock inte hur många av de avlidna som dött i covid-19 eller om de fick palliativ vård när de dog.
Det var inte bara i Stockholms län som siffran hade ökat i april jämfört med samma månad i fjol. Rikssiffran visar 2 634 döda i år jämfört med 1 728 döda samma månad ifjol.
– Den markanta ökningen som vi ser reflekterar det vi ser i övriga världen, säger Staffan Lundström.
Fakta: Särskilt boende för äldre
Särskilt boende för äldre är en behovsprövad boendeform enligt Socialtjänstlagen. Denna boendeform är en bostad och en vård- och omsorgsmiljö där äldre som behöver särskilt stöd får både service och omvårdnad på plats.
I oktober 2018 bodde drygt 88 000 personer över 65 år i särskilt boende.
Källa: Sveriges kommuner och regioner