Hittills är orsaken till bussbranden inte färdigutredd, men polisen misstänker att gastuber på bussens tak fattat eld vid en sammanstötning.

Tommy Carnebo är brandman, samordnare för kommunikationsolyckor vid Södertörns brandförsvar, och föreläser på heltid om riskerna med el- och gasbilar. Han är inte förvånad över det inträffade.

– De här fordonen blir allt mer populära i Sverige, då vi har ett miljötänk. Men de innebär nya problem för oss, framför allt räddningstjänsten har inte tillräcklig kunskap, säger han.

Flög 400 meter

En bensinbil exploderar inte – men en gasbil kan explodera som på film. Gasfordon är försedda med en säkerhetsventil som ska lösas ut vid en temperatur på 110 grader.

– Problemet uppstår när säkerhetsventilen inte fungerar, då blir fordonen dödsfällor. Det värsta exemplet är när en gasdriven sopbil i USA exploderade – tanken flög 400 meter och landade på en skolgård, säger Carnebo och fortsätter:

– Riskområdet för ett brinnande gasfordon är 75 meter. När säkerhetsventilen löses ut, om den fungerar, slår dessutom en svetslåga ut från fordonet – sex meter lång från personbilar, och tjugo meter lång från tunga fordon. Det finns i dag inget regelverk för hur ventilen ska riktas, så det går inte att veta åt vilket håll lågan slår ut. Det är ju inte så lyckat i exempelvis centrala Stockholm, säger Carnebo.

Vill ha regelverk

Carnebo efterlyser regelverk från myndigheterna – dels för placering av säkerhetsventilen, dels för tydliga märkningar på alla sidor av gasfordon.

– Det största problemet för oss i räddningstjänsten är att det i dag inte går att se på håll om det är en gasbil, säger han.

TT: Hur rädd ska man vara som passagerare?

– Inte alls. Det är ingen fara förrän branden fortgått en stund och temperaturen nått 110 grader – du hinner evakuera i lugn och ro. Kör en gasbuss däremot in i en viadukt kan brandförloppet gå extremt fort, vilket det inte gör på en normal bensin- eller dieselbuss.