– De ska leka fram sitt lärande, säger pedagogen Cathrine Bergman.

– En, två, tre, fyra, fem, sex.

Femåriga Alicia Karmeborg räknar de färglada plastkamelerna och lägger dem på den genomskinliga plastmattan på golvet. Sedan trycker hon vant på knapparna på ”bee-bots” rygg – och den lilla roboten rullar långsamt i väg enligt Alicias programmering.

Några sekunder senare stannar den, på siffran sex.

”Ganska avancerat”

Kamelerna var lite hjälp på traven när robotens mål på plastkartan skulle räknas ut. Kärnan i det som precis ägt rum på Trummans förskola är programmeringen – den serie kommandon som Alicia tryckte in för att bestämma robotens rutt.

– Det är ganska avancerat. När man börjar med det tycker barnen att det är lite krångligt och lite läskigt. Men framför allt tycker de att det är roligt. Vi försöker göra det till en rolig grej, säger Cathrine Bergman.

Det finns förskolor där barnen får känna på lite programmering redan när de är ett år gamla. På Trumman börjar de vid fyra, fem års ålder.

Mattekartan är en av flera på golvet. Jämte den ligger en bokstavskarta, en skattkarta och en stor världskarta.

– Vi är i Sverige, och jag vill att du ska ta dig till Brasilien, som ligger där. Men jag vill att du ska dig dit via Sydafrika, som ligger där, säger pedagogen Maria Sigfridson till Freja Lindqvist, fem år.

Stärkt digital kompetens

Några snabba knapptryckningar senare är ”bee-bot” på väg. På rätt väg. Men den stannar ett steg från målet – mitt i Atlanten.

– Nästan, konstaterar Freja.

Skolverket har föreslagit förändringar i förskolornas läroplan för att tydligare visa hur barnens digitala kompetens ska stärkas. Det handlar inte om att femåringar ska ”knacka kod” – men stannar inte heller vid att barn lär sig att man kan styra saker med händerna eller med en app.

– De börjar samarbeta mycket mer. Det är mycket mer intressanta konversationer med barnen sedan vi började med programmering, säger Cathrine Bergman.

– De tycker att det är jätteroligt. Vi blir utmanade hela tiden. Vi får komma på nya saker för att utmana dem, och utmana oss själva.

”Barnen ska samarbeta”

Vid ett bord sitter femårige Malik Diouf och Oskar Kumlin, som är sex. Deras uppgift bygger på samarbete. Malik har en surfplatta där han ska programmera en liten gubbes väg upp för en serie klossar. Samtidigt har Oskar byggt samma modell i lego där han med hjälp av en plastgubbe kopierar programgubbens väg, och på så sätt gör eventuella hinder mer tydliga.

Det är klurigt. De andra barnen tittar nyfiket och koncentrerat på, kommer med inspel.

– Det vi har velat när vi jobbat med programmering är just att få till att barnen ska samarbeta och prata med varandra, hela tiden ställa frågor, säger Cathrine Bergman.

Till slut sitter programmeringen.

– Det är ganska svårt, säger Malik.