Det var söndagskväll och Berit Boman skulle äta middag med sin son. Hon kände då en konstig känsla i magen. Plötsligt ramlade hon ihop på golvet. Sonen ringde 112 och snart var två ambulanser och en akutbil på plats. Ambulanspersonalen gjorde hjärt- och lugnräddning i 20 minuter.
Huddinges akuta hjärtvårdsavdelning har bara öppet under vardagar till klockan halv fyra. Eftersom Berit Bomans hjärtinfarkt inträffade en helgdag var ambulansen tvungen att transportera henne till Karolinska i Solna.
– För min egen del kan jag inte klaga på hur jag blev behandlad. Men man blir lite osäker på om det skulle hända igen, säger hon.
”Lika vård – oavsett var man bor”
Under tre dagar var hon nedsövd och kunde efter en vecka fortsätta vårdas på Karolinska i Huddinge. I dag är hon engagerad i föreningen HjärtLung och är övertygad om att vården av hjärtsjuka patienter måste bli mer jämlik.
– Vilken vård man får ska inte bero på var man bor.
Men går det inte bara att transportera patienter till andra sjukhus?
– Jo men det kan vara en fråga om tid också när det handlar om hjärtsjukdomar. Blir det köer kan man få en resa på två timmar om man ska till de norra delarna.
Se även: Minst hjärtvård där flest insjuknar
Det har gått tre år sedan Berit Boman fick sin hjärtinfarkt och hon är helt återställd. Att flytta från Tullinge och närmre hjärtvården är inget alternativ.
– Jag har mitt liv här i södra delen av Stockholms län. Man tänker ju på de här socioekonomiska förhållandena som är stor skillnad mellan södra och norra länet. Varför ska södra delen alltid nedprioriteras, undrar Berit Boman.
