Stockholms stad har räknat upp det så kallade schablonbeloppet till grundskolan med 5,1 procent och det innebär 640 miljoner mer än förra året. Det ska enligt beräkningar täcka de allt dyrare kostnaderna.

– Jag är väl medveten om att detta är en tajt budget – hela samhället och välfärden är hårt pressade, säger Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd.

Antalet elever minskar

Stockholms stad har också allt färre elever i sina skolor vilket innebär lägre inkomster till skolorna i form av skolpeng. År 2032 väntas elevunderlaget vara 6000 elever färre än i dag, vilket motsvarar mer än 500 miljoner kronor lägre skolpeng.

– Färre elever på en skola betyder mindre pengar. Så den strukturella utmaningen kommer att få konsekvenser i vissa skolor där man kommer tvingas anpassa verksamheten efter färre barn, säger Emilia Bjuggren (S).

– Elevantalet sjunker varje år i tio år och sedan väntas det ta ytterligare tio år innan vi är tillbaka på dagens nivå, och majoriteten har fortfarande inga svar på hur den här allvarliga situationen ska hanteras, säger Andréa Hedin (M), oppositionsborgarråd.

Oppositionen kritiska

Moderaterna menar att staden borde försöka dra ner på vissa kostnader.

– Man borde gå igenom och inventera alla skollokaler – plocka bort dyra paviljonger och börja använda tomma lokaler. Sedan behöver vi avlasta lärare och rektorer och minska deras arbetsbörda, säger Andréa Hedin (M).

– Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna gått från ”miljardsatsning” till ”tajt budget” på bara ett år. När Socialdemokraterna styr staden är det omöjligt för stockholmare att veta vad de ska förvänta sig, säger Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd.

Hör mer i klippet ovan vilka delar av skolan styret i Stockholms stad vill prioritera, och hör även mer av Moderaternas kritik.