Konsthögskolor hotas med sammanslagning

Uppdaterad
Publicerad

De sju konstnärliga högskolorna i Stockholm måste öka samarbetet annars kan det komma ett politiskt beslut om sammanslagning, konstaterar Högskoleverket.

I sin granskning av alla konstnärliga utbildningar i landet ger dock verket betyget väl godkänt.

De konstnärliga utbildningarna håller med få undantag hög kvalité, konstaterar Högskoleverket efter en granskning, men det finns stora brister när det gäller forskning. I Stockholm finns sju högskolor inom konst, musik, scen, design och konsthantverk och ingen av dem har forskarutbildning.

Frågan om sammanslagning har varit uppe tidigare men har då stoppats av ledningarna på de sju högskolorna. Högskoleverket konstaterar att intresset för ett närmare samarbete även nu verkar vara mycket större bland eleverna än bland ledningarna och revirtänkande anges som ett skäl.

Risk för regeringsbeslut

-Högskolorna måste snabbt ta tag i det här och hitta former för samarbete, annars är det påfallande stor risk att det kommer ett beslut från regeringen som tvingar fram detta. Det är betydligt bättre om det kommer ett förslag nerifrån, säger universitetskansler Sigbrit Franke.

Trycket på de sju högskolorna kommer snart att öka ytterligare då Vetenskapsrådet, som fördelar statliga anslag till forskning, väntas föreslå en sammanslagning till ett konstnärligt universitet i Stockholm.

Fördelen med en sådan förändring skulle bland annat vara att universitetet skulle ha resurser för egen forskning. I dag tvingas högskolorna i Stockholm ”leasa ut” sina doktorander till andra universitet och högskolor som till exempel KTH.

Bäst med egna förslag

Olle Jansson, rektor på Teaterhögskolan i Stockholm, håller med om att det är nödvändigt att forskningen blir bättre, men förslag på hur samarbetet ska ökas måste komma från de inblandade högskolorna, anser han.

-Och jag är inte alls säker på att undersökandet av de möjligheterna ska inbegripa en sammanslagning av högskolorna i Stockholm. Om det nu är starka krafter i gång för en sammanslagning så är det oerhört viktigt att vi först tillåts komma med egna förslag.

Regeringen avvaktar

Den åsikten stödjer man på utbildningsdepartementet.

-Frågan har inte varit aktuellt för oss tidigare, men det är naturligtvis mycket som talar för närmare samverkan eller ett samgående, även om det kanske inte behöver omfatta alla högskolorna. Men vi vill helst att initiativet kommer från högskolorna själva, det brukar leda till en mycket bättre diskussion, säger statssekreteraren Peter Honeth.

Kritik i rapporterna

  I Högskoleverkets rapporter efter granskningen av högskolorna finns även annan kritik. På musikutbildningarna finns en skev könsfördelning bland lärarna, de flesta är män och av 43 professorer är bara tre kvinnor. Många elever efterlyser fler kvinnliga förebilder.

  Verket ifrågasätter också examensrätten för musikproducentprogrammet i Linköping och utbildningarna i bland annat manus- och konceptutveckling för film samt 3D-grafik och animation på Gotland. Utbildningarna har startats utan uttalad konstnärlig vision och verkar främst vara inriktade på att locka studenter till områden som ligger i tiden, enligt verket.

  Utbildningarna på de konstnärliga högskolorna hör till det absolut dyraste i landet, vilket bland annat förklaras av små studentgrupper och särskilda krav på teknik och lokaler. En elev som utbildas i dans kostar cirka 285.000 kronor per år, teaterstuderande 390.000 kronor, Opera 430.000 kronor och Media (radio/tv/film) 480.000 kronor. En student inom humaniora kostar cirka 35.000 kronor.

Källa: Högskoleverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.