Enligt kökschefen Michael Bäckman, som bytt stjärnkrogarna mot skolköket på Annerstaskolan i Flemingsberg, är det inte pengarna som styr.

– Vi har varken mer eller mindre än andra skolor i Stockholmsområdet, säger Michael Bäckman.

När han började arbeta i köket på Annerstaskolan kastade han ut alla halvfabrikat. In kom istället långa planeringslistor och billiga råvaror.

– Planering är det som styr en sån här verksamhet, säger han.

Många saknar utbildning

Trots att det är allt mer fokus på mat och hälsa så saknar många av de som lagar mat till våra barn i skolorna rätt kompetens. Hela 40 procent av de som jobbar i skolköken i Stockholm saknar utbildning, enligt en undersökning från organisationen Skolmatens Vänner, en verk-samhet som drivs av LRF.

– Det är den kunskapen jag har som jag har försökt dela med av till min personal som gör att vi har ett så bra resultat, säger kökschefen på Annerstaskolan.

Med kompetens och viljan att laga mat kan man göra mycket, det visar inte minst skolkocken Leo Alvaro som jobbar som kökschef på Enskedefältets skola. Han har en smått absurd arbetssituation. Han har nämligen bara en grytan för att laga mat till 600 elever.

– Först gör vi köttfärsen, sen rengör vi grytan för att koka pastan, säger Leo Alvaro.

”Jag är ingen pulverkock”

Trots det lilla köket lagar han maten från grunden.

– Jag vill inte var en pulverkock, för en pulverkock kan inte laga mat. Min mening är att allt ska smaka ordentligt.

Efter 30 år i restaurangbranschen bytte Leo Alvaro de fina krogarna mot skolköket på Enskedefältets skola.

–  Jag lär dem äta vitlök, lök, sallad och grönsaker. Från början var det ett stort motstånd, säger han och ler.