– Det har varit som att leva hela livet på sitt jobb. Det har vi gjort sedan i mars. Det har varit som ett jobbfängelse helt enkelt, berättar Matilda Nygren som jobbar med covid 19-patienter i intensivvård på Nya Karolinska.
Krislägesavtalet inom intensivvården i Stockholm har gällt i fem månader.
– En del av oss har jobbat varje helg sedan i mars. Några som har småbarn säger att deras tvååringar fått anknytningsproblem för att de inte träffats.
Men nu, den 31 augusti, löper krislägesavtalet ut. Matilda Nygren gjorde sitt sista krispass under söndagen, 13 timmar långt.
– Det är en milstolpe. För oss, och för pandemin också.
-Vi går ur det här starkare som grupp. Det har nog varit som för soldater som är på insats. Vi har blivit väldigt tajta, och vi är stolta över allt vi klarat av, säger hon.
Fast ännu kan hon och kollegorna inte riktigt ringa in vad de har varit med om. Pandemin har varit så intensiv, och de har fått slita så oerhört hårt, berättar hon.
– Det tar nog lång tid att komma över det här.
Omtumlade och rädda
De är alla omtumlade och rädda – om viruset tar ny fart vet de inte hur de ska klara att ta hand om alla sjuka igen.
– Om det kommer en ny våg, och det drabbar på samma sätt...
Hon berättar att många helt enkelt inte orkat, och bestämt sig för att lämna jobbet.
– Det sista jag hörde var att ett 40-tal inom intensivvården sagt upp sig. Vår HR-chef har sagt att vi kan växla upp när som helst igen om det skulle behövas. Men de från ledningen har inte varit här. Vi gör aldrig om det igen. Samtidigt vill vi rädda liv.
Hon och kollegorna fick sina semestrar i somras tack vare att krislägesavtalet gjorde det möjligt, berättar hon.
– Men det var mer rehab än semester. Jag orkade inte göra något, jag levde eremitliv på landet och ville bara vara i fred. Så var det för många andra också.
När sista krispasset är gjort ska hon och kollegorna fira.
– Vi har beställt mat hit till avdelningen, sedan ska vi gå ut och dricka champagne, säger Matilda Nygren.
Emma Jonsson, tillförordnad vice ordförande för Vårdförbundet i Stockholm, bekräftar Matilda Nygrens bild av hur tufft det har varit.
– De har haft en arbetstid på minst 48 timmar per vecka, men eftersom de jobbar tvåskift så blir det betydligt längre vissa veckor. Dessutom har de blivit inringda på särskild nödfallsövertid. Medarbetarna har fått bra betalt, men de har verkligen fått jobba.
Tänkt för fyra veckor
Hon förklarar att avtalet togs fram efter brandsommaren 2018, och var tänkt att gälla för till exempel brandmän högst fyra veckor i taget. Då skulle de som slitit hårt under fyra veckor få vila sig och andra gå in.
– Men här har det inte varit så, det här har gällt i fem månader. Det har verkligen varit jättetufft, jag tror ingen kunde tänka sig att krislägesavtalet kunde vara aktiverat så länge.
Hon berättar att Vårdförbundet fått in många rapporter om hur sliten personalen är. Hon bekräftar också det Matilda Nygren säger – många har bestämt sig för att lämna sjuksköterskejobbet för att det är så tufft.
– De är också oroliga. I höst ska all den vård som ställts in tas igen, och det är samma personal som ska göra det. Det ligger också varsel på Karolinska, inte för sjuksköterskor, men för annan personal. Det hänger som en våt filt över allt.
Kanske kan ändå pandemin ha satt ljuset på vårdens betydelse, hoppas hon.
– Vi har startat en kampanj, ”tacka med lön”. Det var brist på vårdpersonal innan, och blir ännu mer nu. Men vi ser att frågan har kommit upp på agendan, säger Emma Jonsson.
– Man blir nog lite cynisk. Det har inte varit bra inom vården under många år. Men man kan hoppas att det ändrar sig nu, säger Matilda Nygren.
Fakta: Krislägesavtalet
Krisavtalet har varit aktiverat för vissa arbetsplatser i region Stockholm sedan den 3 april, och då bara för intensivvård. Andra delar av vården, och andra delar av landet, har inte aktiverat avtalet.
Från den 1 september är inte längre krisavtalet aktiverat.
Avtalet ger längre arbetsdagar och högre ersättning till vårdpersonalen. Det gäller i fyra veckor, med vissa möjligheter till förlängning. Men syftet är inte att det ska gälla under lång tid, eftersom personalen får arbeta mycket.
Avtalet tecknades mellan fack och arbetsgivare efter de stora skogsbränderna 2018.
Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.
Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om maximalt fyra veckor.
En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
Anpassade regler för dygns- och veckovila.
Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Vårdförbundet