En bil exploderar utanför en bostad i norra Stockholm. Fordonet visar sig tillhöra en polischef i Uppsala. Under måndagen har händelsen kommenterats av polisfacket, rikspolischefen, statsministern och lokalpolis. Händelsen bedöms som allvarlig, kanske till och med ett hot mot demokratin. Den gemensamma upplevelsen är att hot och våld riktat mot polisen har ökat. Men statistiken visar någonting annat.

Stabil nivå av hot och våld

Antalet anmälningar om hot och våld ligger på en stabil nivå de senaste åren. Under 2016 rapporterades snarare färre hotsituationer och våld mot tjänstemän än tidigare år. Tapio Lehto är arbetsmiljöspecialist vid polismyndigheten och han tror att skillnaden mellan upplevelse och faktisk statistik beror på att många poliser undviker att anmäla.

– Jag avfärdar inte upplevelsen om en ökning av hot och våld. Det kan handla om en normalisering inom yrket, att poliser uppfattar att de ska ”tåla lite”, att det ingår i arbetet, men det är fel. Det är viktigt att alla incidenter anmäls, säger Tapio Lehto.

Mörkertal kan finnas

Anledningen är att ett mörkertal kan uppstå när hot och våld inte anmäls.

– Det är ett felaktigt och farligt spår att följa om man struntar i att anmäla. Jag vågar inte säga att det finns ett mörkertal i dag, men någonting måste glappet mellan upplevelse och statistik bero på, säger Tapio Lehto.

Grövre former av hot och våld

En annan upplevelse som både polisfacket och rikspolischefen uttrycker är att hot och våld mot polisen blivit av allt grövre form.

– Det finns en stark känsla av att det är lättare i dag att ge sig på blåljuspersonal, säger rikspolischefen Dan Eliasson.

Tapio Lehto bekräftar att våldet ändrat karaktär.

– Tidigare såg vi mycket våldsamt motstånd vid ingripanden och olika lasermetoder, men det som har tillkommit är lite mer synbara metoder. Det är stenkastning, fyrverkerier som riktas mot polisen och otillåten påverkan i form av hot om att man vet var polisen bor och var deras barn går i skolan.