Rättspsykiater Katarina Howner förklarar hur tvångsvård fungerar

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Katarina Howner, rättspsykiater på Rättsmedicinalverket, om när tvångsvård är aktuellt för personer som lider av allvarliga psykiska störningar. Foto: Sandra Tottie/SVT

Psykisk störning vid våldsbrottet – domstolen avvisade rättspykiatrisk vård

Uppdaterad
Publicerad

Trots att rättspsykiatrin har bäst kompetens att bedöma om någon är farlig, hamnar ansvaret för riskbedömningar idag ofta på allmänpsykiatrin. Först efter att en 39-årig man dödat Nimo Daud i Märsta, fick han en rättspsykiatrisk undersökning.

39-åringen dömdes under fredagen till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för mordet på 28-åriga Nimo Daud i Märsta den 15 december 2024. 2022 dömdes han till villkorlig fängelsedom och böter efter att han 2020 köpt en slägga och slagit på taxibilar och butiksfönster i centrala Stockholm.

I den domen resonerade domstolen kring mannens allvarliga psykiska störning. Man menade att han vid tiden för domen återigen börjat behandlas av allmänpsykiatrin, och därför var behovet av vård tillgodosett.

Mannen missade alltså det nålsöga som krävs för att hamna under rättspsykiatrisk vård utan tidsbegränsning.

Domstolen avvisade rättspsykiatrisk vård

Domstolen ifrågasatte inte att mannen var psykotisk när han, efter att ha tagit kokain och cannabis, angrep taxibilarna. Men rätten tyckte att det saknades bevis för att han varit psykotisk redan innan han tagit drogerna.

Istället för att utreda djupare genom en rättspsykiatrisk undersökning, stannade domstolen i att mannen kunde hållas normalt ansvarig för sina handlingar. Han hade nämligen förklarat att han tagit drogerna för att våga göra skadegörelsen i syfte att bli gripen.

Led av vanföreställningar

Region Stockholms allmänpsykiatri konstaterade samma år att mannen befann sig i maniskt tillstånd som ledde till psykoser samt att han led av grandiosa vanföreställningar. Eftersom han var ovillig till att ta sina mediciner, tvångsvårdades han under en period.

Men av ännu okänd anledning släpptes han, och begick sedan mordet i Märsta. 39-åringen förklarar igen att han tagit droger för att klara av brottet och att syftet var att ”bli hämtad”.

Psykiatrin i Region Stockholm har nu anmält sig själva enligt Lex Maria.

Katarina Howner, rättspsykiater på Rättsmedicinalverket, menar att allmänpsykiatrin inte tillräckligt kartlägger risker.

– När vi gör de rättspsykiatriska undersökningarna och tar in journaler från alla möjliga håll, då kan vi ibland se att man i allmänpsykiatrin missat att se att det samtidigt pågår ett missbruk av droger, säger hon.

SVT Nyheter Stockholm har sökt psykiatrin i Region Stockholm, som inte vill ställa upp på en intervju.

VAD KRÄVS FÖR RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING?

Om fängelse finns i straffskalan för ett begånget brott, så kan domstol begära rättspsykiatrisk undersökning av en brottsmisstänkt person som man misstänker lidit av allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet.

Allvarlig psykisk störning likställs ofta med psykos, men kan i undantagsfall vid bedömning innefatta andra tillstånd såsom depression eller mani, där verklighetsbilden är förvriden. Bedömning påverkas av praxis, dvs utfall i prejudicerande domar.

I fallet med 39-åringen i Märsta tillmättes en förvriden verklighetsbild betydelse när han 2022 dömdes till villkorlig dom för skadegörelse, men bara på så vis att det gav villkorlig fängelsedom, menade domstolen.

Källa: Rättsmedicinalverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.