2017 tillsatte den styrande alliansen en så kallad långtidsutredning för att se över vårdbehoven i regionen fram till 2040.

– Här behöver vi vara proaktiva för att Stockholm även i fortsättningen ska erbjuda vård i världsklass, sa dåvarande barn- och äldrelandstingsrådet Ella Bohlin (KD) i ett pressmeddelande.

I höstas var långtidsutredningen klar med rapporten ”Patienten, invånaren och behoven”, som skulle göra det lättare att ”förstå och uppskatta behov och efterfrågan på vård framöver” i Region Stockholm.

Risken för en pandemi tas upp i rapporten, som det största skälet till osäkerhet kring bedömningen av framtidens vårdvolymer. Men risken anges inte som hög – tvärtom.

”En stor global epidemi av en ny storts influensa kan skapa stora behov av sjukvård över något år. Risken för en sådan dramatisk pandemi bedöms dock vara relativt låg, med tanke på den beredskap som byggts upp i världen efter SARS-epidemin och fågel- och svininfluensan under millenniets första decennium” heter det.

Annorlunda 2011

Risken för pandemier nämns på två ställen till i rapporten. Bland slutsatserna ingår den i punkt nummer 8: ”Klimatutvecklingen kan kräva särskild beredskap i hälso- och sjukvården, liksom risken för nya globala epidemier”.

2011 var orden skarpare i regionens dåvarande epidemiberedskapsplan. Där hette det att ”Med stor sannolikhet kommer nya pandemier, man vet bara inte när.” När epidemiberedskapsplanen uppdaterades 2017 fanns denna formulering inte längre med.

Region Stockholms utredare Birger Forsberg framhåller att långtidsutredningens rapport inte är något styrande dokument, och ännu inte hunnit påverka politikens inriktning. Men han tycker inte heller att formuleringen om en låg risk ska ses som en felbedömning.

– Man hade lyckats stoppa till exempel fågelinfluensan innan den spreds på det sätt som vi ser nu. Om det uppstår en sån här situation kommer man att vara minst lika förberedd. Så risken för en pandemi som sprids som den gör nu, den är ganska låg.

Hur ser du på analysen nu?

– Risken är egentligen inte hög, men effekten är dramatisk när risken infaller. Att det inträffar nu är fruktansvärt olyckligt men det betyder inte att risken framöver ökar.

Toppolitikern: ”En felbedömning”

Regionrådet Ella Bohlin (KD) anser däremot att utredningen gjorde en felbedömning.

– Det var en felbedömning och vi ska vara förberedda för olika typer av kriser. Sedan är det väldigt svårt att sia om framtiden, det vet alla som försökt. Det vi kan konstatera är att vi har en stor smittspridning, vi måste hantera konsekvenserna här och nu.

Hon menar att regionens insatser visar att man inte var oförberedda.

– Nu har vi ändå visat att vi klarar av att hantera krisen.

Se intervjun med Ella Bohlin i klippet ovan.