Projektet syftar till att rädda liv då hemlösa personer i många fall inte får information i tid om var öppna akuthärbärgen finns.
När temperaturen faller under sju minusgrader blir läget kritiskt för de tusentals personer som lever som hemlösa i Stockholm. Därför har staden sedan tidigare beslutat att då öppna så kallade akuthärbärgen tillsammans med kyrkor och ideella hjälporganisationer.
Ska visa vägen till härbärgen
Och vid samma temperatur ska nu information om vart närmaste härbärge eller värmerum finns automatiskt dyka på stadens digitala reklamskyltar, vilket lokaltidningen Mitti var först att rapportera.
Projektet initierades av företaget Clear Channel som äger skyltarna, och sker i samarbete med Stadsmissionen och den ideella organisationen Ny Gemenskap.
– Vi funderade på hur vi kan använda vår teknik och infrastruktur för att göra skillnad, säger David Klagsbrun, pressansvarig på Clear Channel, till TT.
Nödsystemet togs i bruk i tisdags och ska fungera i hela innerstan, främst på platser där många hemlösa samlas. Systemet är öppet för alla religiöst och politiskt obundna hjälporganisationer i Stockholm.
Kan spridas till fler städer
I slutet av februari ska projektet utvärderas gemensamt. Om det har visat sig fungera kan systemet spridas till andra städer.
– Funkar det och om det har varit uppskattat så finns inget hinder för att kopiera det till andra städer, säger David Klagsbrun.
Fakta: Hemlöshet
Omkring 33 000 personer lever i hemlöshet i Sverige, enligt en kartläggning av Socialstyrelsen från 2017. Av dem befann sig nästan 6 000 personer i akut hemlöshet. Sedan 2011 har gruppen som beskrivs som akut hemlösa ökat från 4 500 till 5 935. Men mörkertalet antas vara stort och alla kommuner deltog inte i studien.
I Stockholm uppgick antalet hemlösa till 7 247 personer 2017.
Socialstyrelsen delar in hemlösa personer i fyra kategorier:
1. Akut hemlöshet. Personer som sover i offentliga lokaler, utomhus eller i trappuppgångar, tält, bilar eller motsvarande.
2. Institution och stödboende. Personer som är omhändertagna och vistas på kriminalvårdsanstalt, vårdboende, familjehem och inte har egen bostad tre måndar innan utskrivning.
3. Långsiktiga boendelösningar. Personer som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden och i stället har sociala hyreskontrakt, försökslägenheter, träningsboende eller liknande.
4. Eget kortsiktigt boende. Personer som inte har ett eget hem men är inneboende hos familj, släkt eller vänner.
Källa: Socialstyrelsen