Ute i Europa pågår flera stora utbrott av den extremt smittsamma och potentiellt farliga sjukdomen mässling. I Sverige är sjukdomen ovanlig, eftersom vaccinationstäckningsgraden för landet som helhet ligger på cirka 97 procent.
Men för ett par månader sedan insjuknade ett drygt tiotal personer, varav flera barn, i Järvaområdet i nordvästra i Stockholm.
LÄS MER: Nya fall av mässling i Stockholm
Att det var just detta område som drabbades överraskade ingen, eftersom det är ett område där vaccinationstäckningsgraden för mässling, påssjuka och röda hund (MPR) ligger på 82–85 procent.
Under gränsen
Det är långt under den gräns på 95 procent som brukar anges för att så kallad gruppimmunitet ska uppstå – då ovaccinerade personer ”skyddas” tack vare alla dem runtomkring som har vaccinerat sig.
Järvafältet, där stadsdelarna Rinkeby-Kista samt Spånga-Tensta ingår, är dock inte ensamt.
LÄS MER: Falska rykten kan ligga bakom nytt mässlingsutbrott
I Sverige finns 46 kommuner där täckningsgraden är under den ”magiska” gränsen 95 procent, visar TT:s kartläggning. Bland dessa har elva kommuner en täckningsgrad lägre än 90 procent.
För vissa av dessa kommuner är antalet barn få, varför siffrorna bör tas med en nypa salt, men att skillnaderna är stora är uppenbart. Allra lägst ligger Åre och Övertorneå där täckningsgraden är 83,5 respektive 84 procent bland de barn som föddes 2013 och alltså vaccinerades 18 månader senare.
– Målet är naturligtvis att så många som möjligt ska vara vaccinerade. Hundra procent kommer vi aldrig att få, men på nationell nivå har vi en hög täckningsgrad, säger statsepidemiologen Anders Tegnell.
– Sedan kan det uppstå mindre utbrott lokalt, liknande det vi såg på Järvafältet. Det utgör inget nationellt problem, eftersom den höga täckningsgraden har en självbegränsande effekt, men det är väldigt onödigt eftersom det tar tid och stora resurser i anspråk.
”Normaltillståndet”
Vaccination eller inte har också blivit en politisk fråga. Exempelvis har Liberalerna lyft frågan att föräldrar till ovaccinerade barn inte ska ha rätt att välja förskola. Liknande krav har införts i bland annat Italien, som också drabbats av mässlingutbrott.
Syftet, menar Liberalerna, är att värna de barn som inte kan vaccineras av medicinska skäl.
LÄS MER: Larm om mässling: ”Vi har inte sett slutet på utbrottet”
– Jag tycker att det är viktigt att värna de barn som av medicinska skäl inte kan få vaccination, och att de ska ha en stor valfrihet och inte begränsas i livet för att några andra väljer bort vaccination, har Anna Starbrink (L), landstingsråd i Stockholms landsting och ledare för den grupp som arbetar fram partiets nya sjukvårdspolitik, tidigare sagt till TT.
Fakta: Se över skyddet
Fram till 1980-talet insjuknade flera tusen svenskar i mässling, men sjukdomen har blivit ovanlig sedan den infördes i barnvaccinationsprogrammet.
Första dosen ges vid 18 månaders ålder, i ett kombinationsvaccin tillsammans med röda hund och påssjukan. Andra dosen ges i årskurs ett eller två.
Förutom barn under 18 månader finns det även ett antal vuxna svenskar som saknar skydd. Oftast handlar det om personer födda i slutet av 1960- eller under 1970-talen som inte hann få sjukdomen som barn, men som var för gamla när vaccinet infördes i barnvaccinationsprogrammet.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla att se över sitt skydd, framför allt vid resa utomlands.
Källa: Folkhälsomyndigheten