– Det här handlar om budgethållning, ingenting annat. Man förväntar sig inte att det ska gå bra för de här missbrukarna, utan Västberga har blivit en avstjälpningsplats. Man låter dem i princip knarka ihjäl sig där ute, säger Karin Rågsjö, vice gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholms stadshus.

I huset precis bredvis Västberga boende ligger en gård där det förut fanns ett drogfritt behandligshem. Men de fick packa ihop och lägga ned, och en del av verksamheten flyttade. Sophie Enequist jobbade på behandlingshemmet som fick stänga. I dag arbetar hon som psykoterapeut på ett hem i Uppsala. Drogtolerans är ett svek mot narkomanerna, anser hon.

– Själva synen på människor har blivit cynisk.

ABC: Men finns det inte de som är hopplösa fall?

– Jag har aldrig mött en missbrukare som vill fortsätta. Det handlar om att man måste får adekvat hjälp. Det finns olika svårigheter och hinder som man måste över för att sluta.

Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S) i Stockholm håller med.

– Jag har träffat på unga som inte borde ha varit på Västberga, och som inte skulle varit där för att de ville ur sitt missbruk och som hamnade i en för dem väldigt dålig miljö, säger han.

”Får inte vara besparing”

Roger Mogert ser problem med de stora vårdboendena där man får fortsätta med knark och sprit. Ändå stödjer han alliansens idé med Västbergamodellen. Tak över huvudet är bättre än gatan, resonerar han.

– Men det får ju inte vara så att man gör det här för besparingar. Det måste ju vara rätt personer som hamnar där.

Men Sophie Enequist tycker att den ambitionen hos de som styr missbrukspolitiken är alldeles för låg.

– Det cyniska är ju på något sätt att man nöjer sig med det där. Det är verkligen att svika dem som kanske allra bäst behöver oss.