Skiftarbete är förknippat med både långsiktiga och kortsiktiga hälsoproblem. Det handlar om sömnbesvär som leder till trötthet, olyckor och obalans mellan privatliv och arbete på kort sikt och hjärtsjukdom, diabetes och cancer på lång sikt.
Därför undersökte Göran Kecklund, professor i psykobiologisk sömnforskning, och hans forskargrupp vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet tre olika schemamodeller för skiftarbete inom vården för att se hur besvären påverkades.
Ingen modell bättre
Modellerna som undersöktes var ett fast rullande schema, som ett vanligt förekommande tre-skift, ett fast schema men med arbetstidsförkortning om ungefär två timmar per vecka och ett individuellt schema. Det visade sig att de som arbetade skift upplevde samma problem oavsett schemaupplägg.
Forskarna kunde därför konstatera att det fanns inga eller små skillnader mellan arbetstidsmodellerna när det gällde stress, trötthet, hälsobesvär eller balansen mellan privat- och arbetslivet.
Arbetsmiljö viktigare
Däremot verkar arbetsmiljön i stort vara en faktor som påverkar stressen, sömnen och hälsan. Andra faktorer som ger bättre förutsättningar för skiftarbetarna är en dygnsvila som överskrider elva timmar, kortare arbetspass, maximalt två till tre nattskift i följd, pauser i arbetet och en bemanning som är anpassad till arbetets krav.
Projektet finansierades av AFA Försäkringar med syftet att långsiktigt minska ohälsan i arbetslivet.
Skiftarbete
Att arbeta skift innebär att man arbetar olika tider på dygnet, exempelvis sena kvällar eller nattetid.
Det är mycket svårt att ställa om kroppens naturliga dygnsrytm, som påverkas av dagsljus.
De vanligaste problemen med skiftarbet är sömbrist, störd sömn och trötthet.
På grund av allvarlig trötthet påverkas uppmärksamheten och risken för olyckor och arbetsskador ökar vid skiftarbete.
Källa:/”Skiftarbete, hälsa och säkerhet”, Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet