Förr fanns en statlig norm för skolgårdars storlek, men den försvann i slutet av 80-talet. Sedan dess är skolan varje kommuns ansvar och både kostnader och ambitioner varierar stort. SVT har granskat elevernas skolmiljö och kan konstaterar att allt fler skolor saknar skolgård.

– Skolgården är utrotningshotad om vi inte ser upp, säger Petter Åkerblom, forskare, SLU.

När Skolinspektionen ska godkänna nya skolverksamheter kontrolleras tillgången på till exempel kemilabb, skolbibliotek och andra studielokaler – inte utemiljön.

– Skollagstaiftningen är inte utformad så att det finns ett speciellt krav att man ska ha en skolgård. Vi granskar de som vill starta en skola gör det i förhållande till lagstiftningen, säger Anders Spång, Skolinspektionen.

Enligt Plan och bygg-lagen måste alla skolor ha ”en tillräcklig friyta”, men lagen tolkas olika. I praktiken ställer kommunerna inga krav alls utan eleverna utan skolgård hänvisas till offentliga parker, torg eller innergårdar. En situation som ofta leder till konflikt med andra.

I Älvsjö har det gått så långt att kommunen polisanmält en skola för att de anlagt en lekplats på kommunens mark.

Forskaren Petter Åkerblom menar att det handlar mer om attityder än lagar.

– När det börjar bli så att ytorna krymper mot noll och man säger att det är förenligt med lagen och lagen säger att det ska vara tillräcklig friyta, då är det ju något som är konstigt. Vill vi inte att barnen ska vara ute?, sägerhan.