Våren låter inte som förr. Tre av fyra sånglärkor, eller 75 procent av beståndet har försvunnit dom senaste trettio åren. Det högeffektiva jordbruket med tättsådda, högeffektiva åkrar är en hopplös miljö för åkrarnas mest typiska vårdrillare.

-Man sår så tätt så sånglärkorna har inte en chans att komma ner till marken och leta mat. Dom äter skalbaggar och mask som finns längst ner i åkern, men med så täta homogena miljöer klarar dom sig inte, säger Tobias Nilsson, ansvarig för Rädda sånglärkan, ett  projekt som startades förra året av ornitologer i Uppsala län.

Osådda gluggar

-Vi uppmuntrar lantbrukare att lämna nakna fläckar i åkrarna.Allmänheten som vill vara med betalar femtio kronor till oss som vi distribuerar till bönder som därmed får ekonomisk ersättning för sin inkomstförlust, säger Tobias Nilsson

-I England lyckades man tredubbla antalet lärkor på bara fyra år med hjälp av sådana här rutor.

Stor fågelvän

Landets kanske störste lärkvän hittar vi på Sjöö gård utanför Enköping. Höstrågen är tjock som en ryamatta – med regelbundna gluggar överallt.

-Jag tror dom är runt 150, hittills, säger Sten Banér, Sjöö gård.

-Det är klart att man förlorar en del mark, men man får ju ersättning.

Lärkorna tillbaka nästa vår

Den som besöker Sjöö gårds marker hör direkt vad Sten Banér har vunnit – för här låter våren som den ska.

Lärkor drillar högljutt överallt. Sten Banér är ute och lyssnar på fågelsången, varje dag.

-Det sitter i ryggmärgen, det kan man inte vara utan.

Här kommer dessutom garanterat att låta lika vackert nästa vår.

-Lärkorna är oerhört ortstrogna, återvänder till exakt samma plats varje år. Så man kan säga att bonden odlar sina lärkor, avslutar Tobias Nilsson.