Svårt för fattiga att få vård i Rumänien

Uppdaterad
Publicerad

Ioana Ghita kom till Stockholm för att tigga pengar till sjukvård. I Sverige fick hon besked om att hon är så svårt sjuk att bara en levertransplantation skulle kunna rädda hennes liv. SVT följde Ioana till sjukhuset i Bukarest när hon vände sig dit för att söka hjälp.

Det krävs inte mycket fantasi för att förstå att livsmiljön i den rumänska byn Malu Vânăt utgör grogrund för sjukdomar. Leran framför husen blandas med avföringen från både djur och människor. Här finns inga avlopp.

Ioana Ghita lider sedan länge av hepatit. I Sverige fick hon besked om att hon har som mest ett eller två är kvar att leva, och hennes enda chans att överleva skulle vara en levertransplantation.

EU-migranter i Stockholm

I Rumänien är sjukförsäkringen knuten till anställning. Arbetslösheten bland romer är för män över 50 procent, och för kvinnor omkring 90 procent. Utan sjukförsäkring har man bara rätt till subventionerad akutvård.

Berättar om mutor

Ioana har tur, hon är försäkrad via sin man som har en säsongsanställning. Ändå har hon oddsen mot sig. Vård kräver pengar. Långa resor fram och tillbaka till sjukhus, mat, sjukhuskläder. Men inte bara det – Ioana, och många människor SVT pratar med, berättar om mutor till sjukvårdspersonalen.

– I 90 procent av fallen får man betala mutor, berättar en kvinna som vi träffar utanför det stora Fundenisjukhuset i Bukarest. Ämnet är känsligt, och hon vill inte att vi publicerar hennes namn.

Utanför mottagningen till Irinel Popescu, professor i transplantationskirurgi, trängs på morgonen mellan 50 och 100 människor och väntar på att få träffa den ende specialisten på levertransplantationer. Hit går Ioana.

”Legender”

För att ta sig fram i vården betalas det – under bordet. När SVT träffar doktor Irinel Popescu, ledande expert på levertransplantationer passar vi på att fråga om mutor.

Vad skulle det kosta för Ioana att få en transplantation?

– Det finns inga kostnader i det offentliga sjukvårdssystemet. Även den medicinska behandlingen efter en transplantation är gratis, livet ut.

Jag har hört människor berätta om att det finns listor med ”inofficiella” priser man måste betala om man ska bli behandlad, stämmer inte detta?

– Om du tror att jag ska bekräfta något sådant så måste du skämta. Legender är legender. Förmodligen finns sådana legender även i Sverige, om inte så kanske ni är skyddade mot sådant, säger Irinel Popescu.

Tvingades betala för förlossning

Att många fattiga rumäner saknar sjukförsäkring är en sak. Men att också korruption skulle hindra fattiga från att söka jobb vill man från officiellt håll inte kännas vid. Utanför sjukhuset hör vi ännu fler berättelser om mutor inom vården, till och med på operationsborden.

– Min fru var gravid och barnet skulle ut. Vi åkte till akuten. De tog henne till operationsrummet. De skulle sätta dropp på henne. Då kom en sköterska och sade att vi måste ge pengar till doktorn och till narkosläkaren. 1.000 lei (cirka 2.000 kronor, redaktionens anm.) blev jag av med, berättar en taxichaufför.

”Måste få hjälp med pengar”

Doktor Popescu tror att Ioana kan ha en ”rimlig chans” att få en transplantation, att det inte behöver kosta henne några stora summor.

Vi frågar även borgmästaren i Ioanas hemkommun om hur han tror chanserna ser ut för en fattig person som Ioana att få en transplantation.

– Bara om hon får hjälp med pengar. Inte annars, säger han.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EU-migranter i Stockholm

Mer i ämnet