I november för knappt sju år sen våldtogs en kvinna utomhus när hon var på väg hem från ett restaurangbesök i södra Stockholm. Dna från den misstänkta gärningsmannen säkrades på brottsplatsen, men någon gärningsman greps aldrig.

Allt detta ändrades när en patrull valde att topsa en man under ett helt annat polisingripande, sju år senare.

– Exemplet visar vikten av att topsa personer i enklare ärenden, för att klara upp grova brott där vi inte har identifierat någon gärningsperson, säger Sofia Zakrisson, utredare i polisområde Stockholm syd.

Mannen dömdes i Södertörns tingsrätt för våldtäkt, olovlig körning och grovt rattfylleri till två års fängelse och utvisning från Sverige i tio år.

I Sverige finns i dag närmare 200 000 dna-profiler

Flest finns i dna-registret där över 150 000 brottslingar, som dömts fängelse eller strafföreläggande, hamnat. I utredningsregistret finns nästan 14 000 identiteter. Dessa körs mot spårregistret men raderas sen om ärendet läggs ner.

I spårregistret finns i skrivande stund 38 623 okända dna-profiler från brottsplatser som väntar på träff.

Antalet topsningar väntas öka

Antalet topsningar ökade i Stockholmsregionen med närmare 25 procent mellan 2018 och 2019. I år har polisen inte kunnat topsa lika många på grund av pandemin, men antalet är ändå klart högre än 2018. Ambitionen är att skala upp ytterligare när pandemin avtar.

Hör om polisens arbete med topsningar i videon.