Definitionen av trångboddhet är mer än en person per sovrum, undantaget par som delar sovrum. Det innebär exempelvis att en familj med två föräldrar och två barn i en trea, per definition är trångbodd.
Enligt Erik Stenberg, lektor i arkitektur på KTH, finns det två olika typer av trångboddhet, den ena är självvald och uppstår när någon hellre bor trångt och centralt än flyttar till ett annat område längre från stadskärnan. Den andra typen är långt ifrån självvald.
– Den drabbar personer i socioekonomiskt svag ställning som inte har kommit in på bostadsmarknaden. Det kan göra att man tvingas bo inneboende långa perioder eller flytta ofta för att man får korta kontrakt, säger Erik Stenberg.
Ökning av antal trångbodda
Enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, har andelen trångbodda barnfamiljer ökat i hela landet. Siffran ligger idag på omkring 22,5 procent, att jämföra med andelen 2008/2009 då andelen var omkring 16,6 procent.
I Stockholms län har andelen ökat med nästan tio procentenheter sedan 80-talet, från 25,8 procent 1980/1981 till 34,6 procent 2016/2017.
Trångboddhet kan få stora konsekvenser
Forskning från de senaste hundra åren har visat att konsekvenserna av att bo trångt som barn kan förfölja en person hela livet.
– Om man som barn inte har plats att plugga ostört kan det påverka resultaten i skolan. Det kan göra att man får sämre förutsättningar att få ett bra jobb, jobbet kanske är tungt. Då blir man sjuk tidigare och dör tidigare, säger Erik Stenberg.
Men det går att göra något åt trångboddheten, menar Erik Stenberg.
– Ja, på sikt kan vi bygga bort trångboddheten. På 60- och 70-talet byggde vi bort all bostadsbrist och hade överproduktion. Men så som vi har byggt de senaste 10-15 åren kommer inte räcka utan det kommer nog ta 10-15 år till, säger Erik Stenberg.