77 procent av gymnasieeleverna i Botkyrka kommun tog studenten 2015. 2019 var siffran betydligt bättre då 91 procent klarade examen. Och det är inte bara bra för eleverna det gäller.
– Barn och unga upplever en förbättring, men det är även så att det här leder till samhällsekonomiska vinster. För både kommun, region och stat, säger Kajsa Lönn Rhodin på Länsstyrelsen i Stockholms län.
200 miljoner kronor sparade
Det är just Länsstyrelsen som har beställt en studie gjord av forskare på Uppsala universitet. De har räknat på vad tryggare skolor och därmed bättre skolresultat kan leda till i sparade pengar för samhället.
Siffran de landar på är 200 sparade miljoner kronor över en period på fyra år.
”Man stannar längre på skolan”
För Julian Khalaf, niondeklassare på Grindtorpsskolan, har trygghetsarbetet som mentor åt yngre elever gett resultat:
– Det bidrar till en positiv effekt. Och när det är tryggare på skolan så stannar man längre på skolan och pluggar tillsammans.
Se Julian Khalaf och rektor Satu Vanhanen i klippet ovan. Här nederst förklarar Kajsa Lönn Rhodin och Satu Vanhanen vad tidiga insatser ger och varför Uppsala-studien anses vara unik i sitt slag.
”Lönar det sig med våldsförebyggande arbete?”
Studien ”Lönar det sig med våldsförebyggande arbete?” är en rapport gjord av forskare på Uppsala universitet i samarbete med Karolinska institutet, Botkyrka kommun och Länsstyrelsen i Stockholm. Det finns även en till delrapport där man har tittat på Norrtälje kommun.
I den rapporten har man räknat ut att ett ”ökat antal elever med gymnasieexamen” i fyra år kan generera omkring 200 miljoner kronor i samhällsbesparingar. Upp till 66 miljoner för Botkyrka kommun, 40 miljoner kronor för regionen och slutligen 107 miljoner kronor för staten.
Man tillägger också att det även leder till ”ett minskad lidande och en förbättrad hälsa hos Botkyrkas invånare”.