De tre männen från Uzbekistan respektive Kirgizistan misstänks för förberedelse till terroristbrott. Chefsåklagare Per Lindqvist anser att de har samlat på sig stora mängder kemikalier och annan utrustning i syfte att döda och skada människor i Sverige.
Tillsammans med ytterligare tre män misstänks de också ha skickat pengar utomlands till IS-anhängare.
En av de åtalade männen har fotograferat folktäta platser i Stockholmsområdet och lagt ut på sociala medier. Men det finns inga konkreta uppgifter om tid och plats för ett eventuellt terrorattentat i förundersökningen. Detta blir en utmaning för åklagaren i rättssalen.
– Det är mycket lättare när man har en viss handling och verkan. Då är det lättare att döma. Här gäller det att bevisa en tanke, säger Hans Brun, analytiker på centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan.
”Viss tyngd”
Hans Brun vill egentligen inte recensera åtalet och bevisen innan rättegången börjat.
– Rent generellt har ju åklagaren ansett att det finns en anledning att väcka åtal rent juridiskt och domstolen anser att de här personerna ska sitta i förvar i väntan på rättegången. Det är ett tecken på att den här bevisningen har en viss tyngd, säger han.
Runar Viksten, tidigare domare med erfarenhet av terrormål och före detta chef för Försvarsunderrättelsedomstolen, tror även han att åklagaren kommer att få kämpa för att bevisa att männen faktiskt förberedde ett dåd.
– Det beror på hur förberedelsebrottet är konstruerat men också på hur man har byggt upp terroristansvaret. Det är en rad staket att komma över för att få det i hamn, säger han och fortsätter:
– Men vad man kan se här är att åklagaren har en hel del på fötterna. Min bedömning är att han inte har haft något annat val än att gå till åtal. Därmed inte sagt att det slutar med en fällande dom.
IS-propaganda
De misstänkta männen kopplas till terrorgruppen IS genom chattkonversationer samt propagandamaterial som Säkerhetspolisen hittat i deras mobiltelefoner och datorer.
Filmerna och bilderna visar bland annat brutala mord och självmordsattentat.
I en chatt hyllar en av de åtalade männen en film där två tillfångatagna turkiska soldater bränns ihjäl av IS.
Kodord för attentat
Säpos utredning visar att de misstänkta männen vid upprepade tillfällen chattat med en IS-terrorist i Syrien om ett framtida bröllop och om hjälp att dekorera bilen. Säpos chefsanalytiker Ahn-Za Hagström beskriver i ett utlåtande detta som kodord för attentat.
Enligt Hans Brun finns det många historiska exempel där relativt banala kodord använts för att undgå lagen.
– Det finns exempel från stora narkotikamål i Sverige. Just bröllop använde PKK till exempel, i samband med Palme-utredningen, som en omskrivning. Men det är upp till domstolen att värdera de här uppgifterna.
Rättegången börjar den 7 januari och pågår in i februari.
Terroristbrott
En gärning betraktas enligt svensk lag som terroristbrott om den anses skada en stat eller mellanstatlig organisation allvarligt, och vars avsikt är att:
Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.
Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd.
Allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.
Straffet är fängelse på mellan fyra och arton år eller livstid.
Vid mindre grova brott är straffet fängelse, lägst två år och högst sex år.
Källa: Terroristbrottslagen