– Jag har nu för icke akuta fall en väntetid på ungefär sju veckor. Det är inte bra vård, säger Gunnar Berglund, distriktsläkare och andre vice ordförande vid Stockholms läkarförening.
I januari förra året införde Stockholms läns landsting en ny ersättningsmodell för vårdcentraler. Målet var att minska antalet läkarbesök, och den nya modellen har givit resultat. Läkarbesöken minskade med sex procent förra året, trots att stockholmarna blir allt fler.
”En oacceptabel väntan”
Men nu växer i stället köerna. En del patienter får vänta upp till två månader på en läkartid.
– Det är en oacceptabel väntan. Så ska det absolut inte vara. Man ska få tid inom vårdgarantin i Stockholm och vi ser att det finns kritik från en del patienter att man får vänta för länge, säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd.
I den nya ersättningsmodellen får vårdcentralerna en större summa per listad patient än tidigare, samtidigt som ersättningen per läkarbesök nästan halveras. Det har gjort att en del vårdcentraler anställer färre läkare.
– Det är också så att det saknas läkare att anställa, därför att man inte har utbildat tillräckligt mycket läkare. Sedan finns två allvarligare problem: många av mina yngre kollegor blir sjukskrivna av arbetet och de i min ålder orkar inte arbeta heltid därför att jobbet är så hårt, säger Gunnar Berglund.
Hur kommer det att bli i sommar?
– Det vill vi inte veta. Jag får ont i magen när jag tänker på det.
Landstinget för dialog med vårdcentraler
Anna Starbrink säger att landstinget ska fortsätta att föra en dialog med de vårdcentraler som inte lever upp till vårdgarantin.
– Det är ett krav på dem att de ska göra det. Sedan fortsätter vi att utveckla våra ersättningsmodeller i Stockholm och vi behöver anställa fler specialister i allmänmedicin.
Ändringar i besöksersättningen
År 2016 ändrades ersättningsmodellen från att i huvudsak ersätta per prestation/besök till att i stället lägga huvuddelen av ersättningen på den fasta listningsersättningen.
Tidigare var Stockholms läns landsting unika i landet med att ha en hög andel besöksersättning. Landstinget hade tidigare cirka 60 procent rörlig ersättning och cirka 40 procent fast listningsersättning.
Från 2016 ändrades förhållandet till att vara cirka 60 procent fast listningsersättning och cirka 40 procent rörlig ersättning. I landet i övrigt ligger ersättningen oftast på cirka 80 procent fast ersättning och cirka 20 procent rörlig. I till exempel Region Skåne får Vårdgivaren ingen extra besöksersättning alls när deras listade patienter besöker mottagningen.
Huvuddelen av den rörliga ersättningen till vårdgivaren var tidigare ersättning för läkarbesök. Detta styrde patientbesök till läkarbesök oavsett om det var det medicinskt nödvändigt att träffa en läkare eller ej. I Stockholm låg tidigare antalet läkarbesök per invånare högst i landet, vilket enligt landstinget knappast motsvarade ett faktiskt vårdbehov.
Sammantaget minskade landstinget 2016 ersättningen för läkarbesök från 484 kronor till 250 kronor på detta sätt:
Den ersättning som vårdgivaren fick för sin beräknade kostnad för basal medicinsk service flyttades från läkarbesöksersättningen till listningsersättningen. Det var en summa motsvarande 150 kronor per läkarbesök. Dessutom sänktes besöksersättningen med ytterligare 84 kronor och även den summan flyttades till listningsersättningen.
Den totala ersättningen till vårdgivaren för omhändertagande av sina patienter har inte minskat.
Källa: Stockholms läns landsting.