I dag har Arlanda tre rullbanor och hanterar runt 250 000 starter och landningar per år. Frågan om det behövs byggas en fjärde bana för att ta hand om flygtrafiken om Bromma läggs ner och om flygandet ökar har diskuterats och debatterats. Nu har Världsnaturfonden WWF låtit ta fram en luftfartsanalys, och enligt den behövs ingen fjärde bana på Arlanda.

WWF: Finns utrymme att ta emot Brommas flyg

Enligt miljötillståndet får Arlanda hantera 350 000 starter och landningar varjer år, alltså ungefär 100 000 fler än man gör i dag. På Bromma görs strax under 50 000 starter och landningar årligen, och enligt en utredning från Trafikverket skulle bara ungefär hälften av de flygen föras över till Arlanda om Bromma läggs ner. Anledningen till bortfallet är att Arlanda redan i dag har linjer till 12 av de 16 destinationer som nu trafikeras från Bromma, och att det är mer ekonomiskt att sätta in större plan från Arlanda snarare än fler avgångar.

Swedavia, som driver Arlanda och Bromma, har gjort prognoser över hur mycket flygtrafiken kommer att öka från 2018 till 2050. De räknar med en årlig ökning av 1,6 procent. Men både förra året och hittills i år har flygandet minskat.

Swedavia bemöter rapporten

Swedavia har tagit del av rapporten och presschefen Robert Pletzin skriver följande till SVT:

”Det är viktigt att komma ihåg att inga beslut ännu är fattade om en tredje parallellbana. Men med tanke på de långa ledtider för den här typen av investeringar så behöver vi börja planeringsarbetet redan nu.

Vi menar dock att en tredje parallellbana kommer att behövas på sikt givet den ökning i flygtrafiken vi ser framför oss och när Bromma med sina drygt 2 miljoner resenärer årligen läggs ned 2038.

Precis som de flesta andra stora flygplatser i Europa är flygtrafiken på Arlanda koncentrerad på morgonen och på kvällen. Det är då de allra flesta vill resa och vi har redan idag tidvis utmaningar när det gäller kapaciteten under de tider trycket är som störst.”