Under den stora flyktingvågen 2015 skrevs bara i Uppsala län 3 908 personer in på Migrationsverket. Nivån var mer än tre gånger så hög som året innan, 2014. Amia Ragad är en av personerna bakom statistiken.
Sedan dess har antalet personer minskat drastiskt och 2018 ser det ut att bli ännu färre än året innan. Fram till september i år kom 992 personer. Samtidigt är det få som ansöker om Migrationsverkets återvandringspeng – en summa man kan få för att återvandra till sitt hemland. Ett uppdrag verket har från regeringen.
De senaste fem åren har endast fem beslut beviljats av Migrationsverket.
– Det är svårt att veta varför så få personer ansöker om resebidrag när man vill återvandra, men det kan bland annat ha att göra med att få personer känner till att stödet finns, säger Linn Nilsson, presskommunikatör vid Migrationsverket.
Drömmen om hemlandet
En av de som vill återvandra, men inte har ansökt om bidrag till återvandring är Amia Ragad. Hon kämpar för att komma in i det svenska samhället, samtidigt som drömmen om hemlandet fortfarande finns kvar.
Däremot är frågan om vad som är ”hemma” svår för henne.
– Jag är född i Syrien, men mina förfäder berättade jämt om något som hette Palestina. Jag drömmer hela tiden om att återvända, säger hon.
Att Amia inte tagit beslutet om att återvända än beror på flera anledningar. Bland annat på grund av de pågående konflikterna i Syrien och Palestina, men också hennes värnande om hennes barns framtid.
– Min son är född här och här ska han leva. Han kanske känner något helt annat, säger hon.
Tror du att din dröm om att återvända står i vägen för att integreras i Sverige?
– Nej, det tror jag inte. Alla längtar till det land där man har sitt ursprung. Även här i Sverige säger man att man som förälder är arab så ska man prata arabiska med barnen, inte svenska. Så att de behåller sitt minne, säger hon.
