Många har njutit av blå himmel och strålande solsken under våren och försommaren. Men för Anna Hane på Resta gård utanför Örsundsbro har himlen symboliserat något helt annat.
– Det som för andra är fantastiskt semesterväder blir för mig en symbol för något som gör mig väldigt ledsen. När man läser om torka tänker man kanske på gröna blad som vissnar men det innebär faktiskt att mat till levande djur uteblir, säger Anna Hane.
En långtradare mat räcker inte
Anna Hane upplever att torkan verkar ha slagit bredare i år än förra året
. På den ekologiska bondgården har hon sammanlagt 150 grisar, och drygt 200 andra slags lantbruksdjur, och för henne finns inga andra alternativ än att skänka bort flera av grisarna.
– Det går faktiskt inte att få tag på foder på ett annat sätt. Eftersom vi har kravmärkt djurhållning ska våra djur äta så mycket gräs som möjligt, och grovfoder och spannmål ska komma från egen gård. Och att ha långa transporter på djurmat, den ekonomin finns inte.
Inte heller slakt är ett alternativ eftersom hon inte har möjlighet att skicka så många djur på slakt samtidigt.
– Vi klarade det i ett år, men inte ett år till. Jag insåg nu att det är juli och inte ett regnväder i sikte. Därför var jag tvungen att ta det här drastiska beslutet.
Vill se grisar i varje hushåll
På tisdagskvällen lade Anna Hane ut ett inlägg i sociala medier där hon skänkte bort 68 grisar. Inlägget fick snabbt spridning och hade redan på onsdagen delats 6 500 gånger.
– Det är helt överväldigande. Jag har aldrig varit med om maken.
På onsdagseftermiddagen gick de första första flyttlassen, och på torsdagen hämtas de kvarvarande grisarna som ska iväg till nya hem. Anna Hane försöker nu se det positiva med att hennes utegrisar sprids runtom i landet.
– Vi har ju väldigt mycket emotionella känslor för våra djur, men de som hämtar grisarna lovar att hålla djuren ute under återstoden av deras liv. Jag anser att det är det smartaste och renligaste lantbruksdjuret, men med den överlag sämsta djurhållningen. Under kriget hade varenda hushåll en hushållsgris, och jag hoppas att man upptäcker hur fina utomhusdjur det här är, och bara man ändrar lite regler så kanske vi ser en nyrenässans för grisen.