Det är bland annat Diskrimineringsombudsmannen som flera gånger påpekat att säkerhetszonerna riskerar diskriminering på grund av etnicitet. Även Brottsförebyggande rådet (Brå) varnade för samma sak, när lagstiftningen gick till remiss.

Bakgrunden är bland annat en rapport som släpptes av Brå i höstas, där utredare tittade på hur polisen tänker när de väljer vem de ska kroppsvisitera och hur polisen arbetar med lika behandling och diskriminering.

Bristfällig dokumentation

I sin rapport upptäckte Brå att polisens dokumentation om varför polisen valde att kroppsvisitera ofta var bristfällig – eller icke existerande.

– Ibland kunde motiveringen vara ”Jag såg en person som jag ville kontrollera” och det är ju otillräckligt, säger Anna Öström, projektledare på Brå.

Vid kontroller inom visitationszonerna ska polisen dokumentera varje kontroll som görs. Anna Öström efterlyser att polisen tar fram bättre rutiner för alla kroppsvisitationer.

– Polisen kan i dag inte säga hur många kontroller som görs dagligen, månadsvis eller årsvis. Det är viktigt att ha dokumentation för att kunna bland annat se hur risken för etnisk diskriminering ser ut, säger hon.

I klippet: Anna Öström förklarar varför rapportförfattarna kom fram till att det finns en risk för etnisk diskriminering när polisen kroppsvisiterar.